Några planer på att sluta har han inte heller, tvärtom. Framöver hoppas han att få möjlighet att framträda med sång och musik varhelst han efterfrågas, som på olika äldreboenden.
Själv var han bara en grabb när han började traktera dragspelet, ett Hagströms Rosita som han fick när han var 12 år. Hemma i Vreta Kloster växte han upp som enda barnet till lanthandlare Helge Andersson med fru. Föräldrarna var varmt troende, bevistade regelbundet väckelsemöten och hade en orgel, vid vilken gästande pastorer och sångare var välkomna att öva inför kvällsmöten.
”Det var högtidsstunder för mig”, berättade Lennart Andersson i en 65-årsintervju här på Personligt i juni 2004. Han tog orgellektioner och gjorde sina första offentliga framträdanden i ordenshuset i Gullberg, på vägen till Klockrike.
När han gick på Högre Allmänna Läroverket i Linköping spelade han piano och sjöng i skolkören innan han med den vita studentmössan på huvudet återvände till lanthandeln. ”Där lärde jag mig framför allt två saker. Jag fick en enorm varukännedom och en stor människokännedom, jag fick lära mig hur man bemöter människor”, berättade Lennart Andersson i 65-årsintervjun, och lade till ”det fanns ingen framtid därute”.
Det gjorde det däremot i Norrköping, dit han kom 1964 för att om kvällarna läsa vid Statens skola för vuxna och på dagarna arbeta med redovisning. Han blev gymnasieekonom och plussade på med ett års universitetsstudier i skatterätt. Fem år som kontorist på Asea följdes av fem år som redovisningskonsult på Köpmannaförbundets bokföringsbyrå innan han 1975 fick anställning vid ekonomiavdelningen på Luftfartsverket. 1982 till 1998 arbetade han som ekonomichef i verkets dotterbolag Swedavia AB. De sista åren i arbetslivet var han tillbaka på Luftfartsverket, fram till pensioneringen.
I fyra år drev han också en egen redovisningsbyrå, vid sidan om det statliga jobbet. ”Men det där blev lite hektiskt”, konstaterade han i efterhand.
Det var då som musiken inte bara var en glädjekälla utan också ett nödvändigt andningshål.
”Musiken, det är den som hjälpt mig att hålla mig frisk. När jag kom hem trött och stressad, då spelade jag i en halvtimme”, sade han i 65-årsintervjun.
Numera har han tid att spela längre än 30 minuter i taget. Arbetslivet lämnade han för tio år sedan, musiken fortsätter han att leva med. Lennart Andersson sjunger i Bråvikskören och uppträder med dragspel, både ensam och i olika konstellationer. Tidigare var han ledare för den nu nedlagda sång- och musikgruppen Ecumenica.
Men han inte bara spelar och sjunger själv, han lyssnar gärna på andra också. Han har abonnemang på både Östgötateatern och Louis De Geer. När han är hemma sitter han ofta vid datorn, där han skriver noter och gör ljudredigeringar. Men allt som oftast gör han något helt annat. Fritiden går också åt till att hjälpa barnen och barnbarnen, en outsinlig källa till glädje också det.