En gång i tiden stod de sida vid sida när skolfotografiet på eleverna i klass 1 på Oskarsskolan skulle tas. I två års tid var Gerd och Ingemar klasskamrater. Sen gick de skilda vägar och sågs inte mer.
Inte förrän den där marsdagen i år när Ingemar plötsligt kände igen sin gamla klasskamrat och hojtade till. Gerd Johansson blev förvånad, men lyckades snabbt känna igen mannen som stod framför henne.
Tillsammans räknade de snabbt ut att det var 67 år sedan Gerd från Styrmansgatan och Ingemar från Södra S:t Persgatan blev två av Sara Ahlbergs lärjungar. Lite senare träffade de på varandra igen och började prata om att ordna en klassträff, den första på alla år.
Från ord till handling. Ingemar gav sig på personjakt. I stadsarkivet fanns klasslistorna från Norrköpings Folkskolor och där stod alla eleverna, med fullständiga namn och födelsetal.
– Sen började jag leta på nätet, berättar Ingemar.
Av 25 elever lyckades de hitta 17 stycken.Gerd och Ingemar började ringa runt till sina gamla klasskamrater, möttes först av förvåning och sedan av glatt intresse.
– Elva stycken dök upp i lördags, fem damer och sex killar, säger Ingemar. Och Sten-Göran, han kom i eget plan från Visby.
En solig barndomsstad och ett välfyllt dagsprogram väntade 67-årsjubilarerna. I deras gamla skola finns numera skolmuseet, där de togs väl om hand av guiden Ann-Marie Karlsson.
I det ståtliga gula skolhuset i Östra Promenaden gick pojkar och flickor som bodde i kvarteren runtomkring, med adresser som Styrmansgatan, Tingstadgatan, Fågelsången och kvarteret Brudlyckan. Även de barn som bodde på Gustafsbergs barnhem uppe på Syltenberget, fick plats på skolan.
De elva som samlats fick på nytt höra den gamla skolklockan ringa, ställa upp sig på led och marschera in i klassrummet för att ta plats i träbänkarna.
De gamla klassiska skolplanscherna, uppstoppade djur, hembakad tosca-tårta och kaffe ingick också i skolbesöket, innan det var dags att ta en långtur med 1:ans spårvagn som väntade i korsningen till Lindövägen. De flesta av de gamla folkskoleeleverna har lämnat Norrköping och nu fick de lite färsk lokalinformation av dem som stannat kvar.
Ingemar Stein är en av dem som valt att vara Norrköping trogen, så när som på ett par år när han gick assistentkurs på Teleskolan i Stockholm. Efter sina två år på Oskarsskolan, gick han i trean på S:t Olofsskolan, fyran på Kristinaskolan för att sen börja på läroverket, där han först tog realen och därefter studenten.
Det blev 38 år på Televerket, som hette Telia när Ingemar slutade i slutet av förra millenniet i samband med en stor omorganisation. Då började han vid SM Tele.
– Jag har jobbat som säljare av telefonväxlar i hela mitt yrkesliv. Jag har trivts så fantastiskt bra att jag jobbade ända till förra påsken, då var jag 73 år.
Nu bjuder livet på annan omväxling, som att ordna med skoljubileet, till exempel. Den soliga lördagen fortsatte med middag på Enoteket, där Åke ”Bajdoff” Johansson var särskilt inbjuden för att berätta anekdoter från sitt liv som fotbollsspelare, som den där gången när laget tvingades nödlanda på spanska kusten.
Så dramatiskt blev det aldrig under den tidsresa som folkskoleeleverna gjorde under sin 67-årsträff, tillbaka till de där åren på 1940-talet, som var så skojiga att dra sig till minnes.
– Det var roligt, för det var så länge, länge sen, säger Ingemar Stein.