Göran Almroth född 16 maj 1939 avled 20 maj i en ålder av 83 år. Han efterlämnar två döttrar med familjer och sin livskamrat Eva sedan 25 år och hennes två söner med familjer.
Göran var en driftig och målmedveten yngling som efter 9-årig folkskola i Karstorp och på Klingsborgsskolan fortsatte sina studier på Tekniska aftonskolan, byggnadslinjen, under fem år. Han förvaltade sina kunskaper och arbetade på olika byggbolag tills han 1977 tillsammans med Sigge Björnberg startade eget företag som kom att bli mycket välrenommerat. Så småningom köpte Göran ut sin partner och drev företaget själv med c:a 50 anställda. Han sålde sedermera byggbolaget och ägnade sig sedan åt industrifastigheter. Han såg till att alltid ha goda relationer med sina kunder och var aktiv i byggmästareföreningen.
Han sparade inte på sina krafter i arbetet men kunde ändå hinna med fritidsaktiviteter. Göran engagerade sig i automobil-och flygklubben och i sitt vackra hem som var hans föräldragård. Han lade ner tid och kraft åt att tillsammans med sin älskade Eva inreda hemmet och skapa en prunkande trädgård med ett sagolikt uterum. I denna stilfulla och ombonade miljö har alla vänner stortrivts. Göran var aktiv i Missionskyrkan, numera Equmeniakyrkan, i många år och var en god körsångare.
Musiken följde honom genom livet. Han deltog med förtjusning i Crescendo med faiblesse för jazz och i SONs konserter med all den klassiska musiken. Under ett flertal år, även i år 2022 var han sponsor till SON. Han var flitig som medlem i SON-vännerna och gladde sig åt musikcaféerna och stipendiatkonserterna. Han stöttade även Pratté Society. Hans hörsel avtog med åren. Det störde honom i det sociala umgänget men musiken gav honom stor njutning.
Jag hade hört talas om Göran men lärde känna honom först för sju år sedan och fann en god, karismatisk, rolig, debattglad och generös medmänniska. Vi trivdes i varandras sällskap, hade många djupa samtal om livet, politiken, omvärlden, kristna värden och inte minst om musikens roll i våra liv. Både Göran och hans Eva delade tillvaron i en skön blandning av samvaro med vänner, resor och en utsträckt hand till den som behövde hjälp. Deras hem har alltid välkomnat vänner, gamla som nya, och vid hemfärden kunde åtminstone jag alltid glädjas åt en vacker blombukett eller en kartong äpplemust gjord på egna frukter av bästa kvalitet.
Göran drabbades av en kraftig stroke och afasi. De första dagarna efter en misslyckad operation stod ändå ett hopp till förbättring. Vid mitt besök vid sjuksängen hade jag fin kontakt med hans glittrande ögon och hans kraftfulla handslag var igenkänning. Vi sjöng tillsammans psalmer och visor, jag med ord, Göran med försök till formade ord och toner. Hans hälsa försämrades och under min resa till passionsspelen i Oberammergau, då jag skickade en videohälsning på hans födelsedag, nåddes jag av budet, att Göran lämnat det jordiska livet för evigheten hos Gud.
Jag grät men tackade för den gemenskap, värme och vänskap som jag fått uppleva. Jag vet att jag delar min tacksamhet över umgänget med Göran med många, många andra och vi bevarar minnet av honom så länge vi lever. Mina tankar och förböner går till Eva och hennes familj som sörjer och saknar en kärleksfull livskamrat och vän.
Helena Cimbritz
Vän, ordförande för SON-vännerna och Pratté Society