Gentlemannen från  Österlen

– Det känns högst oväntat, uppriktigt sagt. Jag stod och gjorde en sås här i Kivik när de ringde. Den skar sig, kan jag upplysa om, säger Klas Östergren.

På bio. Mikael Marcimain regisserar och David Fukamachi Regnfors spelar Klas Östergrens alter ego i höstens film.

På bio. Mikael Marcimain regisserar och David Fukamachi Regnfors spelar Klas Östergrens alter ego i höstens film.

Foto: JANERIK HENRIKSSON / TT

Kivik2014-03-08 02:00

Ja, förra veckans besked kom som en överraskning för den 59-årige författaren, som tidigt kultförklarades för sin hyllade rövarhistoria ”Gentlemen”, skriven när både han själv och 80-talet var ungt.

Boken blev Klas Östergrens stora genombrott, som fick en uppföljare i ”Gangsters” 25 år senare. Under årens lopp har han gjort sig känd för ett samhällskritiskt författarskap, inte sällan om rufflare och udda karaktärer i samhällets utkant.

Nu ska han själv ta plats i de fina salongerna. Klas Östergren kommer att träda in bland de aderton vid Akademiens högtidssammankomst den 20 december. Som ny ledamot i Svenska Akademien kommer han att ta över stol nummer 11 efter den i höstas avlidne Ulf Linde, 84.

Svenska Akademien har för vana att inte kommentera valet av nya medlemmar. Men på sin blogg skriver Peter Englund, ständig sek­reteraren sedan 2009, så här:

”Östergren har skrivit på flera vis bred epik (som den märkliga trilogin ”Gentlemen”, ”Gangsters” och ”Den sista cigaretten”, en i mina ögon unik skildring av vårt lands förvandlingar under de senaste decennierna), kortprosa (han är en av våra främsta novellförfattare: läs till exempel ”Med stövlarna på”!) samt även filmmanus (en ovanligt framgångsrik sådan, vill jag påstå, som har vissa små inblickar i branschen). Till yttermera visso ligger han även bakom flera högt prisade översättningar, exempelvis av Baudelaire och Ibsen.”

Klas Östergren, som stod vid spisen i huset på Österlen när telefonen plötsligt ringde, tackade inte ja med en gång.

– Jag behövde tänka en stund, det här var ett åtagande man inte åtar sig lättvindigt.

Tvivlet hade sin grund i tvenne skäl. För det första trivs han utmärkt i det lugna Kivik, och längtar inte alls till sin gamla hemstad Stockholm. Men det räckte inte. Peter Englund insisterade, och framöver får Klas Östergren pendla till huvudstaden.

För det andra var det det här med nerverna. Det har gått fem år sedan han gav ut sin senaste roman, och författaren ställer sig ödmjukt undrande till de egna kvalifikationerna.

– Jag har inte fått ett jobb­erbjudande på många år, det är första gången telefonen ringer på länge. Så det är för mig av oklara skäl de erbjuder mig detta.

Han fortsätter:

– Men Svenska Akademien utför världens mest intressanta litterära arbete. De är en litterär institution, att få arbeta i en sådan i en tid där litteraturen inte är en självklar del av det offentliga livet på det sätt man skulle önska, är förstås ett privilegium.

Klas Östergren efterträder nu författaren, musikern och professorn Ulf Linde som avled i fjol. Ett tungt arv, menar författaren.

– Jag kände inte Ulf Linde personligen, men vi har träffats och han var en person vars integritet man omedelbart slogs av så fort man såg honom. Ett föredömligt beteende, och en intellektuell i ordets rätta bemärkelse.

Vilken funktion Klas Östergren kommer att fylla i akademien är oklart i nuläget, han kommer nu bege sig till Stockholm, för att prata igenom allt med Peter Englund, akademiens ständige sekreterare.

– Exakt hur min uppgift kommer se ut, det får vi se. Den stora frågan nu är hur jag kan göra störst nytta. (TT/NT)

Vem är det? De Aderton Svenska Akademien

Namn: Klas Östergren.

Ålder: 59, fyllde 20 februari.

Är: Författare, manusförfattare och översättare.

Familj: Hustrun Cecilia ”Cilla”, 47, dottern Agnes, 28 (från äktenskapet med skådespelaren Pernilla August, 1982–1989), sönerna Åke, snart 21, och Gösta, snart 16, och dottern Märta, 11.

Debuten: Med romanen ”Attila”, 1975. Följdes av ”Ismael”, 1977, och ”Fantomerna”, 1978.

Genombrottet: Med romanen ”Gentlemen”, 1980, drastisk och fantasifull skildring av brödraparet Henry och Leo Morgan, bosatta på Södermalm.

Uppföljaren: Romanen ”Gangsters” kom 2005 och ifrågasätter om bröderna Morgan någonsin existerat.

Romaner i urval: ” ”Fattiga riddare och stora svenskar”, 1983,”Handelsmän och partisaner”, 1991, och ”Under i september”, 1994.

Senaste romanen: ”Den sista cigaretten”, 2009, ännu en rikt fabulerande roman om bland annat 1980-talets spekulationshysteri inom konst- och finansvärlden.

Filmmanus i urval: ”Veranda för en tenor”, 1995, ”Offer och gärningsmän”, 1999, ”Soldater i månsken”, 2000, ”Gustav III:s äktenskap”, 2001, ”Ondskan”, 2003.

Senaste filmen: I oktober 2014 har filmatiseringen av ”Gentlemen” biopremiär, med manus av Klas Östergren och i regi av Mikael Marcimain.

Utmärkelser i urval: Eyvind Johnsonpriset, 1989, Piratenpriset, 1995, De Nios stora pris, 2005, Nöjesguidens pris bästa läsning, 2005, Stiftelsen Selma Lagerlöfs litteraturpris 2012.

Översättningar i urval: ”Räddaren i nöden”, av J. D. Salinger, 1987, Henrik Ibsens samtidsdramatik, 2008. (NT)

Källa: Wikipedia

Stol 1: Lotta Lotass, 50, författare.

Stol 2: Bo Ralph, 68, professor.

Stol 3: Sture Allén, 85, professor.

Stol 4: Anders Olsson, 64, författare och professor.

Stol 5: Göran Malmqvist, 89, professor.

Stol 6: Tomas Riad, 54, professor.

Stol 7: Sara Danius, 51, professor.

Stol 8: Jesper Svenbro, 69, författare.

Stol 9: Torgny Lindgren, 75, författare.

Stol 10: Peter Englund, 56, professor.

Stol 11: Klas Östergren, 59, inträder 20 december

Stol 12: Per Wästberg, 80, författare.

Stol 13: Gunnel Vallquist, 95, professor.

Stol 14: Kristina Lugn, 65, professor.

Stol 15: Kerstin Ekman, 80, författare.(Deltar ej)

Stol 16: Kjell Espmark, 84, författare och professor.

Stol 17: Horace Engdahl, 65, professor.

Stol 18: Katarina Frostenson, 60, professor. (NT)

Svenska Akademien instiftades 1786 av Gustav III. Dess syfte är att ”arbeta uppå Svenska Språkets renhet, styrka och höghet”.

Eftersom antalet akademiledamöter alltid är arton, utom när en ledamot har avlidit och ännu ingen efterträdare har hunnit väljas, kallas akademin även De Aderton. Svenska Akademiens valspråk är ”Snille och smak”.

Dess ledamöter sammanträder ett 30-tal gånger per år, det vill säga i medeltal oftare än varannan vecka.

Utöver dessa slutna sammankomster hålls varje år en offentlig på akademiens högtidsdag den 20 december, Gustav II Adolfs födelsedag.

Akademien delar ut ett knappt 50-tal olika priser och stipendier, varav de flesta årligen, däribland Nobelpriset i litteratur. Gemensamt för samtliga är att de utdelas utan tävlan och utan ansökan. (NT)

Källa: Wikipedia

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om