Elsie föddes 1927 i Södertälje men efter en brokig barndom, där hon flyttade runt mellan fosterfamilj, en moster och sina biologiska föräldrar så hamnade hon i Eskilstuna, där hon senare kom att arbeta.
På en dansbana mötte hon telegrafisten Sigvard, som hon snabbt gifte sig med. När han ville gå till sjöss följde Elsie glatt med, och efter en tid på oljetankern Arabian Queen blev hon Sveriges första kvinnliga jungman. Hon fick se stora delar av världen – som Hongkong, Filipinerna, Manilla och Kapstaden – och i fartygets lastrum framförde hon revyer med inbjudna besättningar från andra fartyg som publik.
Elsie och Sigvard skilde sig och hon gick i land. Hon hade alltid drömt om att bli skådespelare, så hon tog jobb som kontorist för att finansiera studierna på Hasse Funcks operettskola och Stockholms teaterskola. En tid var hon även mannekäng.
Efter utbildningen började hon 1959 att arbeta på Wasa teater i Finland. Där träffade hon även sin blivande make Henrik Bechmann, som var musiker och scenarbetare på teatern. 1962 fick de sonen Anders och 1966 föddes dottern Monika.
Efter fem år på Wasa teater började Elsie arbeta på Lilla teatern i Helsingfors, där hon stannade i fyra år.
1968 flyttade Elsie tillbaka till Sverige och bosatte sig i Norrköping – först i Vilbergen och senare i de nybyggda Atriumhusen i Navestad. John Zackarias, som på den tiden var chef för Östgötateatern, hörde av sig och erbjöd henne jobb. Där hann hon med 53 olika roller innan hon motvilligt gick i pension 1992.
Men trots pensionen var Elsie långt ifrån sysslolös. Hon har turnerat med många olika Riksteatern-uppsättningar, medverkat i ”My fair Lady” på Oscarsteatern i Stockholm och spelat sommarteater på Rademachersmedjornas utomhusscen i Eskilstuna. Och på Sundsvalls teater gjorde hon en roll som specialskrivits för henne.
På tv har hon medverkat i rad olika serier, så som ”C/o Segemyhr”, ”Nile City 105,6” och ”Anmäld försvunnen”. Och i filmatiseringen av ”Grodan Boll och Kalle Stropp” spelade hon Hönan.
Det blev också en del reklamfilmer, bland annat för chips och Abbas sill.
Privat tyckte Elsie om att paddla kanot. Under 1950-talet ingick hon i det kvinnliga landslaget, och blev svensk mästare i K2 (kanot två personer).
De sista tre åren bodde Elsie på Söderports äldreboende i Hageby.