Källeberget, platsen är utmärkt av Vånga Hembygdsförening.
Finn Pedersen fick nys om att området som hans familj bott i sedan 1950-talet långt tillbaka var ett betydligt större samhälle med fler torp. Han blev intresserad och bestämde sig för att utforska saken närmare.
Stenstorp är beläget strax utanför Vånga väster om Norrköping och består av ett område som är cirka en kvadratkilometer stort.
Med hjälp av kartor från 1700-talet och bildanalys började Finn lägga ner många timmar på att hitta torpgrunderna och kartlägga historien kring Stenstorp.
– Man kan inte hitta torpgrunderna helt random, man måste veta vart man ska gå och då har kartorna varit till stor nytta.
Det visade sig att området var uppdelat mellan flera mindre torp.
Rester av ett hem.
Totalt har Finn hittat 19 fastigheter inom det här området och det finns delar av torpgrunder kvar till alla utom ett, men man måste veta vad man ska hitta för att kunna hitta det, konstaterar han.
– Det fanns torp jag aldrig hade hört talas om tidigare och vid ett tillfälle kom en arkeolog från länsstyrelsen ut för att verifiera de torp som jag hittat spår av. Enligt gamla dokument och arkeologen visade det sig att Vadsjötorpet är ett av Vångas äldsta.
– Det är något som liknar ett rus när man inser att man hittat något som ingen sett på över 100 år, ibland mer. Två torp som tidigare var helt bortglömda har jag hittat. Det känns som att man kommer närmare människorna, de som levde på just den platsen, även om det inte mycket finns kvar. Jag får föreställa mig.
Stengärdesgård till ett av torpen.
Delar av Finns släkt bor kvar Stenstorp, men han själv sålde sin fastighet förra året och spenderar numer ungefär en vecka om året här.
– Min morfar köpte torpet Vadsjön i Stenstorp by tillsammans med en bekant från Linköping efter kriget, år 1946. Därefter delade de på fastigheten. Min morfar hade fyra barn, och alla de familjerna har torp i Stenstorp, varav Vadsjön är ett.
Finn vid platsen där Grindstugan stått.
Vånga hembygdsförening har markerat platsen.
För släktens skull och för att inte tappa historien kring Stenstorp har Finn bestämt sig för att skriva en bok om området.
– Att utforska är roligt, men det är klart att det krävs tålamod och fantasi för att nå resultat.
Han ser det som tre faser. Först läsa så mycket material som möjligt, så man slipper gå tillbaka. Sedan leta på plats och slutligen dokumentera fynden, förstå samband och eventuellt få nya uppslag att utforska.
– Så fortsätter det i all oändlighet, jag kallar det ett tusentimmarsprojekt, säger Finn med glimten i ögat.