ââStockholmsbörsen har gĂ„tt extremt starkt, sĂ€ger Molly Guggenheimer, aktiestrateg pĂ„ Danske Bank.
Storbolagsindexet OMXS30 har hittills stigit 21,1 procent vilket Àr en bÀttre utveckling Àn i alla vÄra grannlÀnder.
Den starka uppgĂ„ngen beror framför allt pĂ„ tre faktorer. I grunden ligger pandemin â sĂ„vĂ€l Sverige som andra lĂ€nder har satt in gigantiska stödpaket för att stimulera ekonomin och mycket pengar har dĂ€rför hamnat pĂ„ börsen. Dessutom har Sverige i grunden starka offentliga finanser.
Den tredje orsaken Àr att Stockholmsbörsen Àr bank- och industritung, sektorer som brukar gynnas av att rÀntorna stiger.
ââEtt bra exempel Ă€r Nordea som har gĂ„tt upp lite drygt 40 procent. Det Ă€r vĂ€ldigt anmĂ€rkningsvĂ€rt och vĂ€ldigt sĂ€llan som vi ser en bank gĂ„ sĂ„ starkt, sĂ€ger Molly Guggenheimer.
GrannlÀnders börser har en annan fördelning som lutar mer Ät teknik och tillvÀxtbolag, bolag som gick bra under 2020.
ââDe har framför allt inte bank pĂ„ samma sĂ€tt. Tittar vi pĂ„ Norge finns vĂ€ldigt mycket olja och i Danmark har man mĂ„nga tillvĂ€xtbolag, som vĂ„rdbolag exempelvis, sĂ€ger Molly Guggenheimer.
Oron finns i USA
Om Ärets första halvÄr prÀglats av positiva tongÄngar finns framför allt fyra orosmoment inför hösten. Börsen Àr för det första beroende av att vaccinutrullningen fortsÀtter utan större störningar samtidigt som vi slipper nya utbrott eller att nya virusvarianter utvecklas, sÀger Nicklas Andersson, sparekonom pÄ Avanza.
Dessutom har Äteröppningen av den globala ekonomin lett till flaskhalsproblematik pÄ flera omrÄden.
ââVi stĂ„r inför ett Ă„teröppnade som vi aldrig tidigare skĂ„dat. Fraktcontainers befinner sig pĂ„ fler platser, frakt- och energipriser stiger, halvledarbrist, kraftigt stigande rĂ„varupriser, nya lokala nedstĂ€ngningar i regioner som producerar livsmedel och personalbrist Ă€r bidragande faktorer som begrĂ€nsar hur snabbt Ă„teröppnandet kommer att gĂ„, sĂ€ger Nicklas Andersson.
Hur företagen reagerar pÄ stigande kostnader Àr ocksÄ nÄgot som marknaden kommer att hÄlla ögonen pÄ.
ââI höst Ă€r det inte lika enkla jĂ€mförelsetal som inledningen av detta Ă„r. MĂ„nga bolag vittnar om stigande kostnader, kommer de kunna föra vidare detta pĂ„ kunderna eller kommer de absorbera det via lĂ€gre marginaler?, sĂ€ger han.
I juni signalerade den amerikanska centralbanken Fed att rÀntan kan komma att höjas redan 2023, jÀmfört med den tidigare prognosen om en höjning 2024.
ââFed har haft en vĂ€ldigt stimulativ penningpolitik och nu ser vi att börsen Ă€r jĂ€ttestark. DĂ„ kan vi komma in i en miljö dĂ€r bra signaler blir negativa för börsen eftersom det innebĂ€r att Fed behöver skala ner sina obligationsköpsprogram, eller att de kommer behöva höja rĂ€ntan snabbare Ă€n vad man vĂ€ntat sig, sĂ€ger Molly Guggenheimer.
Inflationen, det vill sÀga ökningen av den allmÀnna prisnivÄn, har de senaste mÄnaderna stigit rejÀlt allt eftersom lÀnder börjat öppna upp och konsumtionen ökat. Enligt Fed beror det pÄ övergÄende faktorer, men risken finns för att inflationen blir mer uthÄllig Àn vÀntat, tror Molly Guggenheimer.
ââRisken Ă€r att vi kommer att se inflation Ă€ven i löner och andra saker som Ă€r lite mer lĂ„ngtgĂ„ende. DĂ„ blir det spĂ€nnande att se hur aktiemarknaden reagerar pĂ„ det, och framför allt hur centralbankerna reagerar, sĂ€ger hon.
Börsen kan fortsÀtta stiga
Samtidigt har det under pandemin funnits en tudelad bild av börsen. Spekulationer kring hur lÀnge börsuppgÄngen ska pÄgÄ har funnits under en lÄng period.
ââDet som hĂ€nder nu Ă€r att efterfrĂ„gan Ă€r större Ă€n vad kapaciteten Ă€r. Det gör att jag tror att det hĂ€r kan pĂ„gĂ„r mycket lĂ€ngre Ă€n vad mĂ„nga var beredda pĂ„. MĂ„nga har varit lite bakom kurvan och undrat om det verkligen kan gĂ„ sĂ„ hĂ€r starkt. Sedan har det visat sig att det har gĂ„tt och dĂ„ har börsen tickat högre. Generellt tycker jag att börsuppgĂ„ngen Ă€r vĂ€ldigt vĂ€lgrundad, sĂ€ger Molly Guggenheimer.