Ledarskribentens svar är kort och enkelt. Alldeles för enkelt. Efter att i sin ledare lyft fram "Den enes bröd är inte den andres död", dels också förkastat "politik baserad på oacceptabla utgångspunkter; avundssjuka och missunsamhet", har ledaren själv lyft in värderingar som argument för och rättfärdiggörande av bonusutbetalningarnas framfart och bolagsstämmans egenmäktiga (ur ett samhällsperspektiv) tveksamma och felaktiga beslut.
Ledarskribenten kunde gärna ha problematiserat kring ägandet och ägandets konsekvenser i stället för att konstatera: ägarna gör som de själva vill. Även om en människa äger sin egen hustomt får hon inte göra som hon vill på och med den!
Lagstiftarens uppgift är att skapa regler för ett fungerande samhälle. Även avseende bonusar. Det är inte svårt att i en förlängning se hur det blir
om människornas välbefinnande inte får komma i centrum i vårt samhälls- och regelsystem. Det finns historiska perspektiv att falla tillbaka på.
Att skydda sig bakom ett ägande för att kringgå rättfärdighet, rättvisa och därmed också andra människors välbefinnande är naturligtvis ingen modern och vägvinnande utgångspunkt och framförallt inte demokratiskt. Därför behöver och ska lagstiftaren "styra upp" när ett system missgynnar mänskligheten i ett demokratiskt samhälle.