Vem bryr sig om den hotade integriteten?

Magdalena Anderssons regeringsförklaring börjar med ett tungt avsnitt om den allt grövre kriminaliteten. Hon anger en klok balans mellan hårdare tag mot de grova brottslingarna och insatser mot brottslighetens orsaker, framför allt segregation och ojämlikhet.

Krönika 3 december 2021 21:00
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.

En avgörande del i kampen mot organiserad brottslighet är användning av avancerad teknik: Avlyssning, kameraövervakning, hemliga tvångsmedel, drönarspaning, registersamkörning, internationellt polissamarbete för att knäcka krypterad kommunikation och så vidare.

 

Allt detta är fullt rimliga vapen för rättvisan. 

 

Det gäller även åtgärderna mot Coronaviruset. Vi måste kunna spåra smittans vägar och snart lär alla behöva uppvisa elektroniska intyg på vaccination för att kunna delta i samhällets aktiviteter. Även detta är jag för. 

Samtidigt blir man orolig när man inser att bland annat det svenska teknikföretaget MSAB – med Carl Bildt i styrelsen – har sålt avancerad spionutrustning till Ryssland, Kina och Myanmar (Burma). Tekniken har kunnat användas för att övervaka demokratiaktivister i Hongkong och befinner sig numera i händerna på Myanmars brutala militärjunta. Kommer vi framöver att få veta att svensk teknik såld till Putins Ryssland har använts av diktaturen i Belarus mot oppositionen eller i Ukraina för att hota den demokratiska regeringen?

 

Riktigt oroväckande blir det när tekniker som artificiell intelligens och ansiktsigenkänning kombineras av auktoritära regimer eller för den delen i kommersiella syften. Även i USA använder polisen teknik som har kritiserats hårt för sin oförmåga att till exempel särskilja olika afro-amerikaner, vilket drabbar oskyldiga. Industrispionaget ökar, så att även teknik som inte alls är avsedd att användas för förtryck ändå hamnar i händerna på odemokratiska krafter. 

 

Amnesty varnar för att massövervakning med ansiktsigenkänningsteknik är ett dramatiskt hot mot mänskliga rättigheter redan idag. I Kina används tekniken för ett ”socialt” kreditsystem, där lydiga medborgare får ekonomiska fördelar, medan den som går mot rött ljus eller umgås med fel personer inte får lån till en lägenhet. 

Trots riskerna ökar användningen. Det som påstås leda till ökad trygghet riskerar att hota vår integritet och våra rättigheter. Vi hamnar alla i register bara för att vår bild finns på Facebook eller YouTube. 

 

I det kontantlösa, ständigt uppkopplade samhället vet varje deckarläsare att man kan spåra var i stort sett varje människa befinner sig dygnet runt, vem han eller hon talar med, var vederbörande har använt sitt bankkort, på vilka restauranger, affärer och hotell – och med vem. 

 

Jag har själv argumenterat för att det bör bli lättare för myndigheter att ta del av varandras register för att till exempel kunna komma åt bidragsfusk, men också undvika att utsatta människor hamnar mellan stolarna hos socialkontor, försäkringskassa och arbetsmarknadsmyndigheter. 

 

Vart vill jag då komma? Jo, alla de åtgärder som ingriper i integriteten kan var för sig vara väl motiverade i nuläget. Men vem granskar helheten i utvecklingen och vilka risker den medför, särskilt i ett tidsmässigt längre, alltmer gränslöst perspektiv, kanske med andra värderingar och makthavare än idag? 

 

”Vägen till helvetet är stenlagd med goda föresatser”, sade den brittiske 1700-talsförfattaren Samuel Johnson. Det är väldigt tänkvärt i ett tekniksamhälle, där det som i varje enskildhet kan verka klokt riskerar att bli en byggsten i en förfärande helhet.

 

Göran Färm

Före detta Europaparlamentariker för Socialdemokraterna


 
 
 
 
 
 

Ämnen du kan följa
Göran Färm krönika

Allra mest handlar det om hur vi ser på landsbygden. Då duger inte offerkoftan.

Allra mest handlar det om hur vi ser på landsbygden. Då duger inte offerkoftan.

Klubbade trafikstrategin – "Det är uppenbart att det krävs mer för att göra positiva val av trafikslag möjliga för fler"

Klubbade trafikstrategin – "Det är uppenbart att det krävs mer för att göra positiva val av trafikslag möjliga för fler"