Några har kanske också saknat rosévinsminglet och sommarnattsfestandet på Visbys många mysiga pubar och krogar. En av de hetaste politiska snackisarna gäller nu om Almedalsveckan ska återuppstå i det vanliga skicket igen eller om framtidens Almedalen blir något nytt – på digital distans.
Ändå har många Almedalsseminarier faktiskt genomförts, på distans. Själv deltog jag i ett seminarium om vården i framtiden, en av de tyngsta frågorna framöver.
Fast frågan är om vårddebatten blir så het inför nästa val som många trodde i början av pandemin. Ju mer man gräver i frågan desto mer komplex blir den nämligen. De tyngsta utmaningarna är av en karaktär som inte lämpar sig för demagogisk quick-fix.
Hans Karlsson, f d landstingsdirektör, statlig utredare och f d hög chef i Sveriges Kommuner och Regioner, dessutom läkare själv – var en av de inspirerande föreläsarna. Hans kanske viktigaste budskap var att debatten alltför mycket handlar om vårdens organisation när den hellre borde handla om arbetssätt och kvalitet.
Vi har fastnat, menade han och flera andra, i ett slags industriell stordriftssyn med omorganisationer och väldiga teknikinvesteringar, som sällan – trots att det har varit målet – ger lägre kostnader.
Andra föreläsare menade att svensk vård ändå är bättre än sitt rykte och fortfarande ligger i världstopp. Trots pandemins påfrestningar har vården exempelvis lyckats genomföra 85 % av alla planerade operationer! Och trots problemen har svenskarna fortsatt stort förtroende för vården. Efter ett år av pandemi visade årets ”Förtroendebarometern” rekordhöga siffror.
Läget är dock långt ifrån problemfritt. Framförallt pekar både allmänheten i olika undersökningar och seminarieexperterna på att staten bör ta större ansvar för likvärdighet och krisberedskap. Idag är det stora skillnader mellan olika delar av landet. Både experten Hans Karlsson och regionpolitiker från olika partier menade att ökat statligt ansvar behövs allra mest för att ta ett samlat grepp på utbildningen inom vårdområdet. Här finns nämligen den största framtidsutmaningen – personal- och kompetensförsörjningen.
Här måste också regionerna själva ihop med kommunerna och arbetsmarknadens parter och myndigheter se till att förbättra vårdens skamfilade rykte som arbetsgivare genom att ta itu med arbetsmiljön och bli en mera attraktiv arbetsgivare.
Seminariets slutsatser landade i att det för den framtida vården är minst lika viktigt att få mer och rätt utbildad personal och utgå från patienternas behov i ett tillitsbaserat arbetssätt som att omorganisera, strukturrationalisera, bygga nya hus och teknikinvestera.
Den allra viktigaste slutsatsen var kanske behovet av långsiktighet, särskilt i det förebyggande folkhälsoarbetet. Bästa sättet att få råd med satsningar på utbildning, bättre arbetsmiljö och högre löner är minskade kostnader för en friskare befolkning, särskilt när vi nu blir alltfler äldre.
Att förstatliga sjukhusen skulle däremot riskera att bli en hopplöst bökig process, utan garantier för förbättringar. Eventuella fördelar som minskade orättvisor riskerar att ätas upp av mångdubbelt större nackdelar som långa avstånd till beslutsfattare, minskad mångfald och mer svårtillgänglig byråkrati.
Alltså - varning för dem som föreslår enkla quick-fixlösningar på vårdens problem!
Göran Färm
Före detta kommunalråd, Europaparlamentariker och Socialdemokrat