Antalet konkurser har stigit med 45 procent under årets första månad jämfört med samma period i fjol. Och fler spås det bli, främst inom restaurang-, vård- samt byggbranschen.
Över tusen svenska företag har redan gått i konkurs i år, vilka påverkar drygt 3 300 anställda. Andra rubriker i NT den senaste tiden är ”Snickeriföretag i Norrköping försätts i konkurs”, ”17 förlorar jobbet i ny byggkonkurs” och ”Byggfirma i konkurs två dagar före löning – 15 anställda drabbade”. Sammanlagt handlar det hittills om 30 bolag varav tio i Norrköping.
Därtill levererade Östergötlands största arbetsgivare, Regionen (14 000 anställda), på osedvanligt dystra siffror; underskottet som i oktober låg på 1,1 miljarder kronor har ökat till minus 1,6 miljarder. Anställningsstopp och stopp för inhyrd personal är första åtgärder, men ansvariga politiker utesluter inte varsel. Det finns svårare saker att tänka sig än en flerbarnsfamilj där mamma arbetar inom vården och pappa i byggbranschen. Vad betyder det för deras ekonomi om båda föräldrarna blir av med jobbet?
Och hur kommer det sig att många företag klarade en långdragen pandemi, men inte en nedgång i konjunkturen? Ja, för en del blev smällarna dubbla, vilket kan ha varit en för mycket. Pandemieffekterna drabbade också branscher väldigt olika. Oron var till en början stor inom industrin, men visade sig snart vara överdriven. Förseningar i leveranser och komponentbrist påverkade, men inte i den grad marknaden först befarat. Vissa branscher berördes knappt alls, en del företag märkte till och med av en uppgång – inom e-handeln till exempel.
För affärsmässigt lidande fanns hjälp att få, som korttidspermittering för personal, uppskov med betalningar och andra typer av ekonomiskt stöd. Kanske är det en uppskjuten effekt vi ser nu när stödsystemet dragits tillbaka och ersatts av inflation och räntehöjningar. Det drabbar inte bara företagen direkt, utan även deras kunder som blir mindre köp- och riskbenägna.
Om pandemin slog selektivt är lågkonjunkturen mer opartisk. Företag som inte var så stadda i kassan innan drabbas förstås hårdare. Under pandemin valde fler att starta företag, vilket är en utmaning under normala förhållanden. Kanske är det några av dem som nu inte klarat sig. Vissa branscher, som bygg, är mer konjunkturkänsliga. När insatsvaror blir dyrare och ränteläget skrämmer husdrömmar och offentliga investeringar på flykten, dröjer det inte många månader innan tonerna går från dur till moll i byggbodar och arkitektkontor.
Är det alltså redan en dryg vecka in i februari läge att utlysa 2024 som ett skitår? Kanske ändå inte. För även om illavarslande tecken duggar tätt, går det att skymta flera ljusglimtar vid horisonten:
- Arbetslösheten. Visserligen har den stigit något, för närvarande ligger den på 8 procent nationellt och prognosticeras till 8,5 i slutet av året. I Norrköping är den 9 procent – en siffra som faktiskt sjunkit rejält under de senaste åren. De som stod utanför arbetsmarknaden innan ekonomin dalade kan få det svårare att ta sig in. Samtidigt behöver många arbetsgivare i en bredd av branscher anställa både nu och på lång sikt.
- Inflationen och räntorna. Inflationen är på väg ner och Riksbanken lämnade vid sitt senaste besked reporäntan oförändrad på 4,0 procent. Allt fler privata banker spår nu att det bara är en tidsfråga innan sänkningen kommer.
- Allt som ska byggas. Branschen har det tufft nu, men med alla projekt som är på väg inte minst i vår region kommer uppgången för byggindustrin. En räntesänkning ska räcka, för att efterfrågan på bostäder spås öka igen. Därtill ökar trycket på regeringen att lånefinansiera till mer infrastruktur, energiproduktion med mera.
- Det som inte dödat har härdat. Svensk tillväxt förutses vända inför 2025, kronan blir starkare och de företag som klarat såväl pandemin som lågkonjunkturen är välrustade inför framtiden. Tron på de egna företagen är stark.
Det mörkaste molnet på näringslivets himmel är och tycks tillsvidare förbli kompetensbristen. Goda nyheter för den som blir av med jobbet, men ur ett tillväxt- och konkurrensperspektiv är det en stor utmaning för Sverige. När ekonomin vänder kommer efterfrågan på personal att öka än mer.
Mycket tyder alltså på att mamma sjuksköterska och pappa snickare inte ska behöva gå ut i arbetslöshet, åtminstone inte under någon längre tid. Fler ljuspunkter finns – om vi bara vågar se framåt. Ekonomi handlar, som vi alla vet, mycket om psykologi.
Maria Björk Hummelgren
näringspolitisk chef vid Östsvenska Handelskammaren och krönikör i NT