Men Europa, och den Europeiska unionen där Sverige varit medlemmar i snart 30 år, är mycket mer än så. Frågan är om vi förstår vad vi faktiskt är en del av – och vad vi kan påverka.
Så ta er tid att läsa det här. Det är allmänbildning. Och det är viktigt. För i år är det val till Europaparlamentet. Sveriges 21 platser i EU:s enda folkvalda institution ska väljas. Insatserna kunde knappast vara högre. Valet handlar om sista chansen att nå EU:s klimatmål, om att försvara den europeiska demokratin, men också om att säkra freden i hela Europa. Förmodligen kommer valet också handla om EU:s existensberättigande, eftersom diskussioner om svensk suveränitet syns allt oftare.
Men Sverige har svårt att ta position. Inte ens under förra årets ordförandeskap lyckades vi speciellt bra. Institutet för mediegransknings rapport om den svenska EU-granskningen lyfter fram EU-kommissionens förre ordförande Jaques Delors citat: ”För den Europeiska unionen utgör Sverige en gåta. Den så beundrade modellen för demokrati och delaktighet förefaller ha givit landet en lust att ständigt inta en perifer position inom Europeiska unionen”.
Jag tror han har rätt. Men varför? Handlar det om okunskap? Eller bryr vi oss bara inte?
En enskild ledamot bland 704 andra kan baxa igenom saker som sedan blir bindande lag i 27 länder. Det är enormt häftigt. Det förpliktigar att vi alla går och röstar. För det spelar roll vilka svenskar vi väljer att skicka till Bryssel.
Men tillbaka till vår perifera position. Kan den delvis förklaras av mediebevakningen som är fascinerande frånvarande i Sverige? Vi har färre svenska journalister i Bryssel än våra nordiska grannländer.
EU borde vara intressant att bevaka. I valet till Europaparlamentet handlar det inte om vem som ska samarbeta med vem – här är det starkt fokus på sakfrågor – på verklig politik. Det borde vara ljuvligt att sätta tänderna i för journalister.
Än finns tid för den svenska offentliga debatten, media, partier och alla tyckare och tänkare att börja diskutera EU-politik som om det vore vilken politik som helst – för det är det. Hur har partierna positionerat sig under mandatperioden och vad säger det om valrörelsen? Hur påverkar de politiska trenderna i EU den svenska valrörelsen?
Förståelsen för EU behöver bli starkare även hos svenska företag och organisationer. Det känns ibland som det satsas mer på events och ”kolla, vi finns i Bryssel” än fokus på att sätta sig in i lagstiftningsprocessen på ett konstruktivt sätt. Det är inte speciellt hemligt eller svårt att följa med och lära sig påverka. Samtliga Europaparlaments utskottsmöten sänds live på nätet, alla ändringsförslag som ledamöter lägger i valtexter ligger offentligt på nätet och röstresultaten redovisas öppet. Vill du påverka finns bra vägar in. Med den stora skillnaden att du påverkar hela EU, inte bara Sverige.
Sverige har alla möjligheter att lobba smartare inom EU. Vi behöver först definiera vad vi vill. Inte bara motarbeta sådant vi inte vill. Regeringen borde till exempel börjat lobba på EU-kommissionen för ett drygt år sedan om saker man vill att NÄSTA EU-kommission ska ta tag i. Så gör Tyskland. Frankrike och Danmark med. Men då måste vi lära oss beslutsordningen, skaffa kontakter och nätverk och dela med oss av information.
Jag har enormt mycket att säga om EU. Allt är inte bra – men det går att påverka. Främst handlar det om att vi alla läser in oss och förstår kraften – och att vi faktiskt röstar.
Lina Skandevall
Lina Skandevall är företagare i Norrköping och skriver krönikor i NT