Second hand kommer inte rädda oss från modeindustrin

Jag har råkat ut för ett lyxproblem: min garderob har förvandlats till kaos.

Samtidigt som konsumtionen av nya kläder är större än någonsin tidigare, gäller detsamma second hand-marknaden, skriver krönikören.

Samtidigt som konsumtionen av nya kläder är större än någonsin tidigare, gäller detsamma second hand-marknaden, skriver krönikören.

Foto: Mostphotos

Krönika2024-04-12 08:00
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Sedan jag gick på tjänstledighet för ett och ett halvt år sedan och la undan arbetskläderna, har jag nämligen börjat shoppa. Mindre än många andra 26-åringar vill jag tro, och antagligen en större del från second hand, men faktum kvarstår: jag har gått och skaffat en hel drös av kläder som aldrig har kommit till användning. Och även om mycket är från second hand, kommer en inte oansenlig del från nätbutiker som Shein och Cider, det vill säga: superbilliga kläder med dålig passform i plastiga material, som innan de hamnade hos mig har skickats runt jorden säkert flera gånger, och med all sannolikhet bidragit till humanitära missförhållanden i andra delar av världen.

Påskens projekt blev därför att tvätta, stryka, vika och gå med två rejäla kassar till en av Norrköpings många second handbutiker. Där inne var det mycket folk, kläderna på galgarna var våriga och stilsäkra, och på lageravdelningen var hyllorna fullproppade av kassar och paket. Antagligen inlämnade av personer som satt sig i samma situation som jag. Det kändes lite bra. Lite grönt, lite som att vara en del av framtidens cirkulära ekonomi, som det pratas så mycket om. Sedan jag hörde P3 Dystopias program om Ultra fast fashion (27/3) vet jag tyvärr att jag där och då var en vandrande klyscha. Mitt konsumtionsmönster är nämligen typiskt för unga i västvärlden – och det är inte vackert.

Ultra fast fashion handlar om att den tidigare massproduktionen av lågpriskläder, som förknippats med kedjor som H&M och Gina Tricot, nu tagit ytterligare ett steg. Den nya marknaden består av helt internetbaserade företag med gigantiska produktioner och ofattbart låga priser, som möjliggörs genom aggressiv, manipulativ marknadsföring. Algoritmerna i våra sociala medier lär oss exakt vad vi vill ha och presenterar tidsbegränsade ”personliga” erbjudanden som bara inte går att motstå. Därtill kommer marknaden med influencers, det vill säga kändisar på sociala medier som får betalt av företagen för att visa upp, lovorda och kränga diverse produkter till sina följare. Det är inte bara en manipulativ form av reklam, det skapar också en norm om masskonsumtion. Garderoben måste ständigt uppdateras för att kunna hålla jämn takt med personer som Bianca Ingrosso.

Samtidigt som konsumtionen av nya kläder är större än någonsin tidigare, gäller detsamma second hand-marknaden. Allt fler handlar och allt fler lämnar på second hand – till den grad att affärerna inte kan ta hand om allt. Särskilt gäller det just våra billiga Shein-toppar och Cider-kjolar, som aldrig skapades för att hålla mer än några tvättar. De skeppas i stället i väg till andra länder, i välgörande ändamål. Dessvärre hamnar de ofta i stället på soptippar eller i världshaven där de blir dödsfällor för vattenlevande djur, och tar fiskens plats i fiskarnas nät.

De flesta av oss som faller för internetshoppingens locktoner kan nog förstå vilka processer som har lett fram till en så låg prissättning. Kanske förstår vi också att second hand som komplement inte kommer ställa det hela till rätta. Samtidigt räcker det med en enkel googling på Fast fashion för att hitta den ena organisationen efter den andra som lyfter fram Second hand som konsumentval som ett utav, eller rent utav det bästa sättet för den enskilda individen att göra skillnad. Det blir en sorts ”green washing” för samvetet. En klapp på axeln, och en känsla av att det ekologiska fotavtrycket blir lite mindre.

Men konsumtionsval, oavsett om det gäller att välja bort eller att välja medvetet, är en samhällelig syn på förändring som faktiskt missar grundproblemet: en industri som löper amok. Som förslavar oss under de senaste trenderna, som får oss att tro att en uppdaterad garderob är det viktigaste i hela världen, och som är själva motorn bakom vårt konsumtionsmönster. 

Mot en sådan industri behövs lagstiftning, reglering och omställning på systemnivå. Med ökad demokratisk kontroll, och minskat utrymme för miljardärer att plundra jorden för att berika sig själva. Bara så kan vi ge det hållbara, långsamma modet en verklig chans.

Melinda Kandel 

Melinda Kandel är vänsterpartist och krönikör i NT.