Linköpings stadshus med domkyrkan i bakgrunden.
Nåja, spelar det någon roll? Vi är ju topp tio i alla fall. Och spelar storleken verkligen någon roll? Ja, gällande toppstriden i kommunstorlek har den det – särskilt när den är del av en tydlig trend. Fram till mitten av åttiotalet slog Norrköping såväl Jönköping som systerstaden Linköping på fingrarna storleksmässigt. Men sedan 1960-talet har Linköping haft en smått otrolig befolkningsutveckling och sedan mitten på 1990-talet följer Jönköpings samma utvecklingskurva. Norrköping har även fått se sig omsprunget av Helsingborg, Örebro och Västerås.
Ändå minskar Norrköping på intet sätt i befolkning. Sedan början på 2000-talet har kommunen växt från stadiga 120 000 invånare till dagens 145 000. Det är bara det att jämförbara kommuner växer mer. Under årets första tre månader erfor kommunen en befolkningsökning på 60 personer – den lägsta sedan 2011. Enligt kommunens egen hemsida beror den lägre tillväxten på lågt barnafödande men också ett sjunkande flyttnetto. Utflyttningen från kommunen ökar.
För 30 år sedan pendlade dubbelt så många in till Norrköping än ut. Sedan dess har utpendlingen ökat i snabbare takt och 2019 var skillnaden knappt tusen personer. Den totala pendlingen har också mer än fördubblats, 26 000 personer rör sig nu över kommungränsen. Förutom Linköping är Söderköping en viktig pendlarort (främst in) för Norrköping, liksom Finspång och Stockholm (främst ut).
Spelar då pendlarsiffror roll? För den mindre kommunen Söderköping, som strävar efter att bli Östergötlands mest attraktiva boendeort, är utpendlingen en del av själva affärsidén. Norrköping bör ha högre ambitioner än så. Att utpendlingen ”kommit ikapp” inpendlingen är dessvärre ett tecken på att Norrköpings arbetsmarknad inte utvecklats lika starkt som jämförbara kommuner.
Torghandel på Gustav Adolfs torg på söder i Helsingborg.
Ett tydligt drag för de starkt växande kommunerna är deras utmärkande lärosäten. Linköpings universitet lockar studenter, forskare, kompetens och därmed också företag. Ovan nämnda KF-ordförande lyfter fram Jönköpings University som en avgörande faktor för stadens tillväxt. Är det dags för Norrköping att skaffa ett eget universitet?
Inte nödvändigtvis. Tittar vi på Helsingborg och Västerås har de likt Norrköping campus till universiteten i Lund respektive Mälardalen. Men nog skulle Norrköping kunna utmärka och marknadsföra sig mer som universitets- och studentstad? Ett bättre och vackrare läge för ett campus går knappast att hitta. Kanske skulle vi också kräva fler tekniska utbildningar, som attraherar såväl studerande som företag?
Och än mer lyfta det unika i att vi är en gemensam storstadsregion, med två kommuners utbud som både kompletterar varandra och stärker det gemensamma. Att vara student i två orter kan vara en styrka?
Sedan är det förstås näringslivets utveckling. Kommunpolitiker Sundqvist marknadsför Jönköping som ett Sverige i miniatyr: ”Vi har allting av tillverkningsindustri, logistikföretag, offentlig verksamhet och så vidare. Allt som krävs av en stor, växande stad.” Känns det igen?
Örebro slott i Örebro centrum.
Norrköping är säte för flera stora myndigheter, anrika industriföretag och har potential som Sveriges Logistikmekka med hamn, Europavägar, flygplats, Södra stambanan och så annalkande Ostlänken. Så det finns inga skäl att hänga med huvudet, däremot all anledning öka takten. Absolut söka fler etableringar, men också vårda och lyfta det vi redan har. Tillsammans med Linköping ska Norrköping fortsätta vara regionens ekonomiska draglok och erbjuda spännande arbetstillfällen, konkurrenskraftiga utbildningar, rikt kultur- och nöjesutbud och attraktiva boende- och rekreationsmiljöer. Så Norrköping behåller sin placering – och gärna klättrar – på topp 10-listan över Sveriges största kommuner.
Maria Björk Hummelgren är näringspolitisk chef på Östsvenska Handelskammaren och krönikör i NT
