Häromdagen uppmärksammades vi på att fem(!) år passerat sedan det första fallet av covid-19 upptäcktes i Sverige. Samtidigt som det känns ofattbart att så lång tid har gått, har många minnen redan bleknat. Pandemin är inte ett särskilt frekvent samtalsämne längre. Så många andra tar utrymmet vid fikaborden; Ukrainakriget, lågkonjunkturen, våldsspiralen, Trump…
På tal om fika var det en saknad tillställning under den där tiden. Behjärtansvärda var försöken till digitala kafferaster och after works, men ärligt talat var de ju aldrig särskilt spännande. Å andra sidan var de väl bättre än inget alls, vilket var alternativet vid den spritade handen. När vi äntligen fick träffas i köttet igen, visade det sig att många fortsatt föredrar att låta bli. Ett av pandemins mest bestående efterspel är hemmakontorets åtråvärda vrå.
Möjligheten till hemarbete hör numera till de vanligaste frågorna vid anställningsintervjuer. Att få jobba hemifrån betraktas som en förmån. Och arbetsgivarna anpassar sig – där det fungerar vill säga. Det måste sägas att det finns gott om arbetsplatser, exempelvis inom omsorg, skola, vård, handel och industri, där folk faktiskt måste infinna sig för att saker och ting ska gå runt. Apropå det, hörde jag för en tid sedan talas om en förskola som en morgon satt upp en informationslapp vilken förkunnade att personalen denna dag jobbade hemifrån. Inte svårt att tänka sig föräldrarnas stresspåslag innan de insåg att dagens datum var 1 april.
Pandemins påbjudna schemaläggningar, med tre dagar på jobbet, två dagar hemma eller tvärtom, lever kvar som en vålnad över svensk arbetsmarknad. Vem vill då betala för tomma skrivbord och mötesrum? Mångräknade är de kontor som behövt alternativt frivilligt valt att dra ner på ytorna. Vill arbetsgivarna ha (tillbaka) sina anställda på plats, tycks det emellertid vara en god idé att just satsa på bra lokaler.
Fastighetsbolaget Castellums årliga undersökning om svenska kontorsarbetares önskemål och förväntningar på sina arbetsplatser visar att fina och funktionsdugliga lokaler står högt i kurs och att de flesta föredrar att merparten av veckan vara på jobbet. Ja, kontorsnärvaron ökar faktiskt.
Fysisk närvaro underlättar såväl ledarskap som samvaro och kultur. Kontoret spelar till och med roll för hälsan – så länge som det finns arbetskamrater närvarande. Nära 75 procent av de som deltagit i ovan nämnda undersökning anser att kontoret är viktigt för den egna psykiska hälsan. Men den största fördelen med att gå till kontoret är – utan tvekan – att få träffa sina kolleger.
Forskning visar att umgänge med andra människor sätter igång positiva, fysiska reaktioner i våra hjärnor. Sociala sammanhang gör oss muntrare och rent av lyckligare. Med andra ord, du går inte bara till jobbet för chefens eller företagets skull – du kan förbättra både din egen och dina kollegers hälsa! Visst kan det vara skönt och till och med effektivt att jobba hemifrån ibland, men ta gärna som regel att pallra dig till jobbet. Och tar det emot, gör det för hälsan och för att du kan. Minns bara fem år tillbaka och bäva för motsatsen. Mycket annat dystert och rent obegripligt sker i vår omvärld just nu. Det kan alltså vara rena hälsokuren att gå till jobbet och ta en kaffe med arbetskamraterna.
Maria Björk Hummelgren
Maria Björk Hummelgren är vice vd och näringspolitisk chef vid Östsvenska handelskammaren och krönikör i NT.