Olaf Scholz, SPD
Jag var vänsterback i det Socialdemokratiska fotbollslag som årligen mötte ett mixat lag från övriga partier. Nämnde Reinfeldt spelade för det mesta längst ut till höger i kedjan i det mixade laget. Jag minns att han var ganska tung och svårstoppad. Och lite tråkig.
Utan tvekan, det var på allvar när lagen möttes. Det var viktigt att vinna, men allvaret blandades med en del skratt och trevligt umgänge. Jag försökte småprata en del när bollen var på andra sidan planen. Det gick inget vidare. Fredrik Reinfeldt var fokuserad, allvarlig.
I samband med det tyska valet har det pratats mycket om hur en politiker bör vara. Jag vet att jag generaliserar våldsamt, men Socialdemokraternas Olaf Scholz framställdes som kunnig men grå medan Kristdemokraternas Armin Laschet beskrevs som betydligt färggladare och gemytlig. Som någon man gärna tar en öl med. Men det betyder förstås inte att man vill ha vederbörande som regeringschef. Särskilt inte i ett land som fortfarande präglas av kriget och där stabilitet är viktigare än det mesta och där Angela Merkel med sin lågmälda kompetens regerat i 16 år och blivit något av en landsmoder.
Valet handlade vad jag begriper i stor utsträckning om vem som kunde göra övergången från Merkeleran så mjuk som möjligt. Självklart var sakfrågorna viktiga, inte minst klimatfrågan, men Olaf Scholzs seriositet och kompetens lugnade nog en del oroliga tyskar.
Jag vet, det är svårt att jämföra länder. Det är olika kulturer och traditioner, och Tyskland har som sagt sin speciella historia. När det väl är sagt, jag undrar om inte det tyska valet är ett tecken i tiden. Ett tecken som tyder på att grå är det nya och fräscha.
Under senare år har jag många gånger fått höra att det behövs någon som rör om i grytan. Det finns förstås ett djupt allvar bakom denna längtan. Ett missnöjde med de styrande och ett missnöje med tingens ordning.
Det är alltså en fullt begriplig önskan. Samtidigt är det inte helt enkelt att styra ett land genom att röra om i grytan. Även om många längtar efter förändring är det inte säkert att de längtar efter samma förändring. Därför vågar jag tro att seriositet och kompetens trots allt är de viktigaste egenskaperna i längden.
Finansminister Magdalena Andersson (S) blivande partiordförande.
Magdalena Andersson är inte vald till Socialdemokraternas ledare, än så länge. Många har emellertid redan konstaterat hur hon blir som partiledare och statsminister. Hon beskrivs som stram, lite tråkig och som en som har hårda nypor när så krävs. Det känns bra.
I Norrköping vet jag ingen politiker som är mer seriös än Centerpartiets Karin Jonsson. Hon jobbar hårt, läser handlingar grundligare än de flesta och avskyr överbudspolitik och klatschiga utspel lika mycket som hon älskar glesbygden. Vi som känner henne vet att hon har humor, men utåt gör hon ofta ett allvarligt och nästan sammanbitet intryck.
Karin Jonsson (C) kommunalråd.
Jag tror inte att det är en slump att hon har funnits i kommunens politiska hetluft längre än någon annan och jag tror inte att det är en tillfällighet att Fredrik Reinfeldt är den mest framgångsrike moderatledaren någonsin.
Missförstå mig inte. Det går att kombinera allvarlig framtoning med humor. De som har träffat Merkel menar att hon definitivt har glimten i ögat. Karin har det som sagt. Och när Fredrik Reinfeldt inte diskuterar politik eller spelar fotboll släpper han säkert fram sin humoristiska sida.
Det behövs makthavare med humor, men bevare oss från makthavare som inte förstår att politik är svårt och allvarligt.
Lars Stjenkvist
tidigare kommunstyrelsens ordförande i Norrköping, numerande frilansande skribent