Det är en av de värsta arbetsplatsolyckorna i modern svensk historia, som dessutom är omgärdad av tragiska omständigheter. En är det faktum att 2023 redan har drabbats av ovanligt många dödsolyckor på arbetsplatser. En annan är att det verkar röra sig om migrantarbetare – en grupp som ofta redan är mycket utsatt.
Statens haverikommission har kopplats in, och utredningen ska få ha sin gång. Men några saker vet vi redan nu.
Två av de omkomna saknade ID06-kort, rapporterar Folkbladet/TT (18/12). Att sakna ID06 på en byggarbetsplats är olagligt, och kan liknas vid att smyga in genom ett hål i staketet. Hissen var med all sannolikhet felmonterad, rapporterar Byggnadsarbetaren (13/12) som har pratat med flera experter. Dessutom var 119 underentreprenörer inblandade i bygget, enligt facket Byggnads.
Det säger sig själv att säkerhetsarbetet blir svårjobbat med 119 aktörer, och personal som inte är registrerad. Men situationen med fuskande underentreprenörer är inte unik i sig. ”Så ser det ut nästan överallt.”, skriver Emil Boss, organisatör för facket SAC, i tidningen Arbetaren (13/12).
Det är med andra ord illa ställt på svenska byggarbetsplatser. Men så har det inte alltid varit. I boken Svartjobbsfabriken (2020) beskriver journalisten Johan Fyrk en bransch som bara för några decennier sedan var hederlig. Visst, fuskmentalitet fanns, som uttrycktes genom vänskapskorruption och slentrianmässigt svartarbete, men villkoren var goda. Arbetet var tryggt och på det stora hela rådde ordning och reda.
Sedan kom avregleringarna, nedskärningarna, nedläggningarna. Ute var det ordnade, inne var arbetsgivarens frihet att få göra lite mer som den ville. Arbetsmiljöverket bantades. Arbetslivsinstitutet lades ner. Och arbetskraftsinvandringen släpptes fri.
Den nya arbetsmarknaden lockade fram samhällets fulaste sida. Ljusskygga aktörer satte i system att locka människor till Sverige med löfte om jobb och bra levnadsvillkor, för att sedan utnyttja dem brutalt.
Regeringen har försökt reglera upp lagen igen genom att höja den lägsta tillåtna lönen. Det blir i bästa fall verkningslöst. I sämsta fall ger det oss arbetsbrist samtidigt som en stor grupp människor kommer gå under jord och hamna i en starkare beroendeställning gentemot sin arbetsgivare. Skärpta asylregler kommer förmodligen att ha en liknande effekt.
Idag är arbetslivskriminaliteten spridd i varje del av vårt samhälle, men drabbar vissa branscher hårdare än andra. Bygg är en sådan. I antologin Något har hänt (2023) vittnar migrantarbetare från bland annat byggbranschen om hur de luras på lönen, isolerats i skogen, tvingats arbeta nästan dygnet runt och hotats till livet.
Den stora närvaron av dessa företag skapar osund konkurrens, som pressar ner löner och villkor för alla. Seriösa företagare som vill göra rätt slås ut.
När fusket ständigt slår undan säkerheten blir arbetsplatser farliga. Ibland till och med livsfarliga.
Händelsen den 11 december lämnade fem familjer i djup sorg, och många i chock. Den visade att vi inte längre kan se döden på jobbet och arbetslivskriminalitet som två skilda problem. Tvärtom hänger de nog närmare ihop än många av oss velat inse.
Under den följande veckan miste ytterligare fem människor livet på sina arbetsplatser. Två på Northvolts batterifabrik, där en stor del av arbetskraften är migrantarbetare och larmen om missförhållanden har varit många.
Oavsett vad Haverikommissionen ger för förklaring står en sak klar. En bygghiss havererar inte av sig själv. Den gör det av försummelse, som är ett politiskt skapat problem. Låt oss göra 2024 till året då de ansvariga ställs till svars.
Melinda Kandel
Melinda Kandel har arbetat som städare med fackligt engagemang. Hon är också vänsterpartist och krönikör i NT