I november förra året berättade hon för P1 Morgon om något som uppmärksammats av skolkök i hela Sverige: barnen kommer hungriga till skolan.
Några veckor senare larmade Stadsmissionen om att arbetande föräldrar, en grupp som tidigare inte kommit till dem, nu börjat söka Stadsmissionens stöd.
De kraftigt höjda priserna på mat och el har drabbat oss olika, men ingen har kunnat undgå dem. I samband med förra årets valrörelse drog politiken i gång en vild jakt på syndabock. Det har därför hetat att vi har Magda-priser, Putin-priser och Ebba-priser, som syftat på förra regeringens tillkortakommanden, Putins krig och Ebba Busch utlovade men uteblivna elstöd. Det ligger ett korn av sanning i varje anklagelse, men ingen av förklaringarna närmar sig problemets kärna.
Det gör däremot organisationen Oxfam i sin senaste rapport. Rapporten släpptes tidigare i januari och är en kartläggning av ojämlikheten i världen. Den visar att den extrema fattigdomen ökar för första gången på 25 år. Samtidigt har de allra rikaste dragit ifrån. 95 livsmedels- och energiföretag har mer än fördubblat sina vinster under 2022. Dollarmiljardärerna tjänar nu 2,7 miljarder dollar om dagen.
En viktig förklaring till de senaste årens utveckling, menar Oxfam, är de krispengar stater pumpade in i näringslivet i början av pandemin. Stödens skulle rädda människors jobb, men bidrog visst också till att ge affärerna en rejäl skjuts. När inflationen sedan slagit till har människor sett sina löner urholkats, och lämnats att klara sig själva.
Sverige är inget undantag. Även här har pandemin varit gynnsam för de allra rikaste, som ökat sin förmögenhet på vanligt folks bekostnad. LO:s rapport Makteliten (2022) visar att en topp-VD 2019 tjänade lika mycket som 60 industriarbetare. 2020 ökade det till 65. Under samma tid har lönerna hållits nere. I den stundande avtalsrörelsen ligger fackens löneanspråk långt under inflationsnivån.
Ett av de företag som tjänat storkovan under pandemin är Ica. 2022 tog de ut sina största vinster någonsin, samtidigt som varorna fick nya prislappar. Livsmedel kostar nu 15 procent mer. Mejerivaror 40 procent.
Och visst, vi kan skylla på Putin. Kriget och gasen har skakat om ekonomin. Vi kan skylla på den här regeringen och på förra, som hade kunnat göra mer för att lindra krisens effekter.
Men problemets kärna är marknaden som släppts fri. Som lämnats vind för våg att reglera sig själv. Då blir störningar till kriser som fortplantar sig och i slutändan alltid hamnar i knät på vanligt folk.
Priserna höjs för att kapitalägarna inte kan tänka sig att avstå en enda krona i vinst när omkostnaderna ökar. Den högsta notan får de betala som har allra minst.
Ohämmat vinstintresse ligger bakom såväl ojämlikhet som inflation. Det är anledningen till att barnfattigdomen nu ser ut att öka i Sverige. Och den extrema fattigdomen i världen.
Lyckligtvis är situationen inte orsakad av naturkrafter, utan av politiska beslut som kan ändras. Oxfam driver kravet att höja skatten för de rikaste. Det tycker jag är det minsta vi kan göra efter 40 år av växande klassklyftor. Men viktigare är att få ordning på marknadskaoset.
Andreas Cervenka skriver i Aftonbladet om hur elbolagen gör groteska övervinster, samtidigt som deras prissättningssystem driver upp inflationen. Vi kan väl börja där?
Melinda Kandel är skrivande städerska, vänsterpartist och krönikör i NT