Genom tomatodlarna förklarades tillgång, efterfrågan och marknadsekonomins grunder. Med åren förstod jag att det hela var något romantiserat. I verkligheten har ju tomatodlarna på torget sällan någon chans mot giganter som Ica, Coop och Axfood.
Bilden av det lilla entreprenörskapet och den rättvisa konkurrensen är dock ett effektivt sätt att sälja in marknadsekonomin som koncept och som svar på gemensamma angelägenheter. Apoteket och skolan har tidigare gått den vägen – nu är det Systembolagets tur. Regeringens egna experter har nämligen visat att det aktuella förslaget om ”gårdsförsäljning” i praktiken skulle öppna marknaden för helt andra aktörer än den kämpande lantbrukaren. Det vore en avveckling av Systembolaget som vi känner det idag och är något delar av högern och näringslivet kämpat för länge.
För oss andra är det hög tid att kämpa emot. Inte bara för att utförsäljningar tenderar att göra samhället sämre. Systembolaget är, enligt Medieakademins förtroendebarometer Sveriges mest omtyckta företag, och det finns goda skäl till det.
Utbudet på kvalitetsvin anses ofta vara världens bästa. Tack vare att Systembolaget är världens största kund kan också priserna hållas nere. För den som inte gillar vin finns något för alla smaker och plånböcker, oavsett var i landet man bor. Personalen är vänlig mot alla, proffsig och väldigt hjälpsam.
Samtidigt är Systembolaget en oas i kommersialismen – man går aldrig därifrån med den där otrevliga känslan av att ha prackats på mer än vad man egentligen ville ha.
Vi är alla hänvisade till samma ”system”. Ett system vi råder över tillsammans. Som sätter kunden och människan i centrum. Och som, inte minst, gjort underverk för folkhälsan. Genom att reglera drickandet vändes Sverige från ett land där befolkningen närapå drunknade i flaskan, till ett land med stark folkhälsa och måttligt drickande.
Vissa anför detta som argument för att Systembolaget inte längre behövs. I NT 6/5 menar exempelvis den moderate riksdagsmannen Stefan Olsson att dagens måttliga dryckesvanor visar att Systembolaget spelat ut sin roll.
Jag vill hävda att det är precis tvärtom! Om måttligheten visar något, är det att Systembolagets regleringar funkar och behövs.
För hur skulle det ha varit annars? Om marknadens vinstmaximeringslogik fick råda även på alkoholens område?
Antagligen hade spritbutikerna fungerat som andra butiker, med ett sortiment anpassat efter vad som säljer bäst, lockpriser och merförsäljning. Allt för att kunden ska köpa mer än vad den hade tänkt sig från början.
Att detta också skulle leda till ökat drickande visar inte minst lådvinets entré i Sverige 1996. Systembolaget förutspådde att vindrickandet skulle öka – och det var så det blev. Eftersom lådorna är billigare, och det helt enkelt är lockande att ta ett glas till när man har en hel låda. Människan är inte mer avancerad än så.
Att genomföra regeringens ”gårdsförsäljning” skulle vara att begrava en av de sista samhällsinstitutionerna som sätter människan före vinsten. Risken är mycket stor att alkoholförsäljningen i Sverige skulle gå samma öde till mötes som apoteket och skolan: utsålt med argument om småskalighet och rättvis konkurrens, men i praktiken sämre för alla utom storföretagen.
I stället för att avveckla svenskarnas mest omtyckta företag har jag en bättre idé. Låt oss göra resten av samhället lite mer som Systembolaget!
Melinda Kandel är vänsterpartist och krönikör i NT