Dessutom ifrågasatte hon även Natos solidariska försvarsgarantier, vilka är själva grundbulten i försvarsalliansens samarbete. Det är djupt oansvarigt att Wallström kategoriskt säger nej till Nato och devalverar värdet av den organisation som skapar stabilitet och säkerhet i hela Sveriges närområde. På Facebook har hon dock gett uttryck för viss ånger i efterhand genom att skriva ”Det finns ingen anledning att ifrågasätta Natos försvarsgarantier eller deras ledarskap.” Så här hattande kan inte en utrikesminister som vill betraktas som seriös agera!
Det här är inte på något sätt första gången Wallström låter snäva inrikespolitiska hänsyn gå före Sveriges säkerhet. Hon har under en längre tid drivit frågan att Sverige ska underteckna konventionen om förbud mot kärnvapen. Detta trots att ett svenskt ratificerande skulle kunna underminera Sveriges viktiga försvarssamarbeten med Nato och enskilda Natoländer. Hon gör även det mot bättre vetande!
Det ska inte stickas under stol med att Nato står inför ett antal utmaningar. Men försvarsalliansen har visat att den kan svara upp mot den utmaning som den ryska aggressionen mot Ukraina inneburit. Det har varit ett styrkebesked som även gynnat Östersjöregionens säkerhet.
Nato har förstärkt sin östra flank genom att placera ut trupp liksom materiel och skapat nya högkvarter i såväl de baltiska länderna som andra nationer i östra Europa vilka gränsar till Ryssland. De farhågor som fanns innan Donald Trump tillträdde som president om att USA:s engagemang för Nato och de solidariska försvarsgarantierna skulle förminskas har trots allt kommit på skam. USA:s Försvarsminister James Mattis har vid flera tillfällen varit väldigt tydlig och uttalat stöd för Natos kollektiva försvar som finns i artikel 5.
Att som utrikesminister Margot Wallström hävdar att Sverige skulle vara mer utsatt som Natomedlem är fel i sak. Det är dessutom respektlöst mot länder som våra baltiska vänner att förminska betydelsen av det kollektiva försvaret. Estland, Lettland och Litauens säkerhet och oberoende garanteras ytterst av den solidaritet och gemenskap Nato-länderna uttrycker gentemot varandra.
Inför årets val är Alliansen enig kring att det behövs mer resurser till försvaret. Vi har alla sagt att försvarsanslaget på sikt ska uppgå till två procent av BNP. Samtidigt är vi också eniga om att Sverige ska bli medlem av Nato och därigenom omfattas av de solidariska försvarsgarantierna som delas med 29 andra länder. Så vill vi bygga Sveriges säkerhet.
Utrikesministern å sin sida säger blankt nej till Nato, ifrågasätter dess fundament och vill dessutom agera på ett sätt som undergräver Sveriges befintliga försvarssamarbeten. Det är, enkelt uttryckt, att bygga osäkerhet.