Vinstdrivande skolföretag fyller viktig funktion

Lars Stjernkvist, tidigare socialdemokratiskt kommunalråd i Norrköping, har engagerat sig i skoldebatten.

Debattörerna menar att de vinstdrivande skolorna fyller en viktig funktion.

Debattörerna menar att de vinstdrivande skolorna fyller en viktig funktion.

Foto: Andreas Hillergren/TT

Debatt2022-03-03 21:00
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Budskapen är de samma som nu hörs från många socialdemokrater: ”skolorna dräneras på pengar genom vinsterna” och ”friskolornas etableringsfrihet har bidragit till ökad segregation”.

Det skolföretag där vi sitter i styrelsen – Watma – har omfattande verksamhet i Norrköping där Lars Stjernkvist tidigare var ytterst politiskt ansvarig. Vi vill därför lyfta två relevanta händelser som av någon anledning inte nämns i hans texter.

För åtta år sedan oroade sig Norrköpings kommun över att allt fler av deras elever inte blev behöriga till gymnasiet. Därför ställde man frågan till friskolor(!) i kommunen om de kunde hjälpa eleverna. Watma svarade ja och därför startades inom ramen för vårt gymnasium i Norrköping en ny verksamhet (”KF-utbildning”).

Varje år går nu ca 70 elever på KF – ungdomar i Norrköping som behöver stöd för att klara sin skolgång. Eleverna kan läsa till ytterligare ämnen ifrån grundskolan så att de blir behöriga att söka till gymnasieskolan eller till folkhögskola.

KF kan idag hjälpa varje elev att komma vidare i livet tack vare en kombination av ordning och reda, struktur i tillvaron och individuella mentorer. Ett 30-tal elever går årligen vidare till gymnasiets nationella yrkesprogram, individuella yrkesprogram etc. Ytterligare ett 30-tal behöver ett år till i KF för att kunna komma vidare.

Detta är ett exempel på vad ett vinstdrivande skolföretag har bidragit med i Norrköping: en ljusare framtid för flera hundra elever där den kommunala grundskolan inte har lyckats. 

Eller som en KF-elev sa: ”Förr mådde jag djävligt dåligt och det var omöjligt för mig att få godkända betyg.” Idag har det vänt: ”Jag känner mig tryggare och har mål i livet.”

Det andra exemplet handlar om vår grundskola Nordic International School (NIS) i Norrköping. När den startade tog man emot elever från den kommunala Navestadsskolan. Där hade man i flera år stora ordningsproblem och dåligt rykte, och kommunen bötfälldes t o m 2019 av Skolinspektionen pga skolans brister.

En av de elever som valt NIS berättade att hon nu kände sig mycket tryggare jämfört med Navestadsskolan. På den nya skolan visade eleverna respekt för varandra, det förekom inte våld och hon slapp glåpord efter sig i korridoren. NIS är en skola med ordning och reda, där man hälsar på lärarna, tilltalar varandra med respekt och där det inte finns någon tävling om märkeskläder eftersom man har klädkod.

Navestadsskolan tycks nu ha fått ordning på verksamheten vilket är bra. Men under lång tid var det många elever där som mådde dåligt. Därför tycker vi att det är bra att vår elev har fått chansen att gå hos oss istället. Vi är stolta över att vår skola kan erbjuda henne och allt fler elever en skolgång där man lär sig saker i klassrummet och inte behöver vara rädd när man går i skolkorridorerna.

Våra exempel visar att vinstdrivande skolföretag som Watma fyller en viktig funktion. Inte minst när kommuner inte klarar av sitt uppdrag som skolhuvudman! Det skulle vara klädsamt om Lars Stjernkvist och andra vågade tillstå detta när de kritiserar företag som vårt.

Samtidigt sätter det fokus på det verkliga problemet: alldeles för många elever går ut grundskolan idag utan behörighet till gymnasiet. Det beror bl a på att många kommuner inte tar sitt huvudmannaansvar på tillräckligt stort allvar. Vår bestämda uppfattning är att det finns inga dåliga elever, det finns bara dåliga skolor – och huvudmän.