Replik
"Är bisfenol A ett problem vi inte vill veta något om?" NT 9/6
Låt oss börja med mikroplastfrågan. I en redovisning till regeringen år 2017 har Naturvårdsverket bedömt att följande källor tillsammans släpper ut ca 13 180 000 kg mikroplast per år i Sverige: däckslitage, konstgräsplaner, tvätt av syntetfibrer, båtbottenfärg, produktion & hantering av primärplast, vägtrafik, målning av byggnader, hygienprodukter.
Göran Linder påstår att den svenska vindkraften är upphov till 40 000 000 kg mikroplast per år. Det är mer än dubbelt upp mot alla ovanstående källor tillsammans.
Linders uppgifter härstammar från vindkraftsmotståndare i Norge och har granskats av vår norska motsvarighet NORWEA. NORWEA:s granskning visar att bladens viktförlust främst utgörs av färg och uppgår till 2,25 kg per vindkraftverk under 15 år. För Sverige handlar det om 4 300 vindkraftverk och 0,15 kg per vindkraftverk och år vilket blir 645 kg per år.
Låt mig även kommentera frågan om bisfenol som Linder lyfter fram. Bisfenol A är ett misstänkt hormonstörande ämne som kan påverka fortplantningen. Vi får alla i oss låga doser av ämnet genom mat och dryck, men enligt Livsmedelsverket bedöms inte den mängd bisfenol A vi får i oss skada hälsan.
Vindkraftsblad innehåller små mängder bisfenol A och bladen omges av ett hårt ytskikt som innesluter glasfiberplasten. Ett blad som väger 20 ton innehåller cirka 20 gram bisfenol A. Högt räknat innehåller Sveriges 4 300 vindkraftverk tillsammans 260 kg Bisfenol A.
Avslutningsvis vill jag lyfta att vindkraft inte är någon ny företeelse. Kunskapen om vindkraftens påverkan har utvecklats under lång tid och det tillförs ny kunskap kontinuerligt. För den som vill lära sig mer rekommenderas Vindval – Naturvårdsverkets forskningsprogram som pågått sedan 2005.