Dock är det märkligt att den här insikten kommer samma år som de väljer att besluta om nedskärningar på skolorna på över 30 miljoner kronor. Just den väsentliga detaljen valde S att inte nämna i sin artikel i NT den 6 augusti.
För en tid seden uppmärksammades Klingsborgsskolans förändringsresa. Skolan är relativt ny som grundskola och uppstarten har präglats av låga resultat. Skolans ledning har lyckats vända utvecklingen och vårterminen 2020 slutade med ett positivt kliv framåt när det gäller behörighet till gymnasiet.
Vi gläds åt resultaten. Samtidigt är det med viss förvåning vi tar del av resonemanget om hur resultaten förbättrats. Framgångsfaktorerna som lyfts fram är att arbeta med elevnärvaro, att lärarna måste anpassa undervisningen efter elevernas förutsättningar samt att man måste tydliggöra olika roller i ett arbetslag. Elevhälsans arbete som en del av arbetslaget finns också med i beskrivningen. Vår förvåning handlar inte om att detta arbetssätt gett resultat utan om att de här åtgärderna beskrivs som något nytt och unikt. Vi har tagit för givet att det här är utgångsläget för alla skolor och att alla rektorer har resurser för att göra just detta; se till att eleverna är på plats, att de får undervisning de har rätt till och att alla personal vet vad som förväntas av dem. Men vi förstår att så inte är fallet. För hur ska vi annars tolka sådana konstateranden? Personalen gör ju alltid sitt yttersta efter givna förutsättningar så ansvaret är politiskt. Och det är trots allt S som styrt skolpolitiken i många år.
S har, inför skolåret 2021, valt att skära bort ytterligare 30 miljoner kronor från utbildningsnämnden. Då blir det ännu viktigare att prioritera rätt. Vi har under många år hävdat att utbildningskontorets omfattande verksamhet ska minskas till förmån för resurser ute på skolorna. Betyder S senaste artikel om skolan att de nu kan stödja oss i detta fullt ut?
Till skillnad från S har vi under rådande lågkonjunktur valt att avsätta resurser så att skolorna ska få kompensation för varje ny elev. Det går inte att kavla degen tunnare – skolorna kan inte hantera fler elever med samma ersättning som de hade igår. Det här en prioritering som innebär att vi väljer bort andra saker; det handlar om att höja avgifterna inom kulturskolan, en förändrad biblioteksorganisationen och att låta kommunens bolagskoncern ta samma ansvar för besparingar som kommunal kärnverksamhet tvingats göra i flera år. Det finns de som är kritiska mot detta förhållningssätt men vi anser att det är rimligt att våra gemensamma skattepengar i första hand säkrar upp att alla barn som lämnar grundskolan kan läsa, skriva, räkna och börja gymnasiet med full behörighet.
Det är också värt att nämna hur S gång på gång vill framhäva hur ense vi är om att förbättra skolan. Det finns nog inget parti som inte vill att resultaten förbättras – knäckfrågan är snarare hur vi ska prioritera för att eleverna ska få den undervisning de enligt lag har rätt till. Där är vi idag långt ifrån ense.
Det finns inga genvägar till resultat. Resurser i form av både pengar och personal ska finnas ute på skolorna i elevernas vardag. Det kommer fortsatt vara grunden för vårt arbete i utbildningsnämnden – kommer vi få stöd av S?