Svar på Edvard Hollertz ledarkrönika 4/8, ”Kortsiktig jobbsatsning i Norrköping”.
I en ledarkrönika (NT 4/8) lyfter Edvard Hollertz fram vårt arbete med att etablera Norrköping som ett logistikcentrum. Som exempel nämner han Rustas centrallager, som många Norrköpingsbor sett och känner till. Han undrar om lager och logistik verkligen tillför något värde, och om det blir några jobb kvar på längre sikt när verksamheterna automatiseras och robotiseras.
Låt oss ställa en motfråga: är medarbetarna glada eller ledsna över att de fått jobb på Rusta? Självklart har det ett stort värde för den enskilde. Det ger familjer ekonomiska förutsättningar att bygga sina liv. Det minskar beroendet av socialbidrag och ökar skatteintäkterna – båda sakerna har positiv effekt för oss som betalar skatt. Vi vet också att det skapar stolthet och tillhörighet att gå till jobbet, viktiga aspekter av psykisk hälsa och välmående.
Rusta är ett bra exempel på att lager och logistik utvecklas. Den mest synliga delen av Rustas centrallager – höglagret – innehåller redan idag ett automatiserat robotsystem. Det sköts av två operatörer. Hela systemet är datoriserat. Ändå har det blivit ett stort antal arbetstillfällen. Så sent som den 29 juni rapporterade NT att det idag finns 350 anställda hos Rusta, och att företaget räknar med att anställa 30–50 personer per år. Det är alltså NT:s siffror, inte våra.
När det gäller lagerverksamhetens värde borde coronakrisen ha gjort det uppenbart hur viktigt det är att ha koll på logistiken. Logistik handlar om att ta rätt vara till rätt plats vid rätt tillfälle. Självklart är det viktigt för sjukvårdsmaterial. Men det gäller också för tillverkningsindustri, försäljning och hushållsleveranser. Några av de aktörer som bygger logistikanläggningar i Norrköping levererar ju direkt till privatpersoner.
Så vilka jobb är det egentligen som vi ska ta emot i Norrköping? Bara sådana som lovar att aldrig förändras? Nej tack! Vi ser gärna jobb som utvecklas, med dynamiska företag som ändras med tiden. I stället för att vara rädd för automatiseringen bör vi se möjligheten med jobb som robottekniker, systemvetare, logistiker, kommunikationsingenjörer och maskinoperatörer.
Det står inte kommunen fritt att välja vilka företag och jobb som kommer hit. Vi måste arbeta utifrån de fördelar och styrkor vi har. Vårt geografiska läge är en viktig konkurrensfördel. Moderniseringen av Norrköpings hamn och universitetets utbildningar och forskning inom logistik är andra viktiga faktorer. Men framför allt har vi ett flertal starka företag som redan är etablerade, och de har erfarna, motiverade och duktiga medarbetare.
Vi Liberaler tror på alla typer av jobb – och särskilt på de jobb som kommer förändras och utvecklas. Den som känner Norrköpings historia vet att vår industri och vårt näringsliv gått igenom många stora förändringar genom åren. I ledarkrönikan nämns till exempel pappersindustrin. Trots en hög grad av automatisering och robotisering sysselsätter branschen närmare 2 000 personer. Eller ta Norrköpings Tidningar – ni vet väl att redigerarna delvis ersatts av datorer, och att en del notiser skrivs av robotar? Trots det läser vi tidningen, noggrant och dagligen!