Replik
"Låga resultat beror inte alltid på skolans storlek" NT 3/1
Frågan om valfrihet och småskalighet – kontra stordrift och kommunaliserande – är högst politisk och jag är glad över att fler partier nu bekänner färg.
Vi i Centerpartiet ser det som mycket problematiskt, både ur ett barnperspektiv som ur ett kompetensförsörjningsperspektiv, att barngruppernas och klassernas storlek fortsätter att öka.
Idag går det i snitt 14 barn på våra yngrebarnsavdelningar i Norrköping (riktlinjen från Skolverket är max 12 barn i denna ålderskategori) och i snitt 20 barn på våra äldrebarnsavdelningar (riktlinjen från Skolverket är max 15 barn i denna ålderskategori). Andelen avdelningar i Norrköpings kommunala förskolor som når Skolverkets riktmärke har minskat avsevärt under 2022 och 2023 i relation till perioden 2019 – 2021.
Den 17 maj förra året röstade också Sverigedemokraterna, tillsammans med Borgerlig samverkan, igenom att klasserna i grundskolan skulle öka från 25 barn i varje klass till 28 barn. Det fanns inga underlag för nämnden att ta del av som visade på hur detta skulle anses påverka barnen, personalen eller organisationen i sin helhet och Centerpartiet yrkade därför på att ärendet skulle skickas tillbaka för ytterligare beredning – men vi blev nedröstade av Borgerlig samverkan och Sverigedemokraterna.
Som vi ser det så hänger byggnation av större förskolor och skolor ihop med barngruppers och klassers storlek. För när ekonomin tryter så är det förstås lättare att stoppa in fler barn i barngrupper och klasser om lokalerna är större. Det blir också lättare att skapa färre och större avdelningar på förskolan och det blir lättare att fylla ”tomma stolar” i klassrummet, som representanter från Borgerlig samverkan uttryckt det.
Gunilla Hellberg (SD) skriver att skolans storlek är i det närmaste irrelevant – det är istället skickliga lärare och hög undervisningskvalitet som är avgörande. Men när Sveriges Lärare frågade lärarna själva om klasstorleken spelar roll så var det ingen av lärarna som svarade att den inte spelar roll. Sju av tio lärare, som själva uppger att de arbetar med för stora klasser, säger att eleverna i dessa klasser inte får den hjälp de behöver och att lärarna inte hinner se varje elev.
Sveriges Lärare genomförde också en enkätundersökning i början av 2023 med 1 227 förskollärare, där det framkom att det i genomsnitt är över 40 procent fler barn per personal i förskolan än vad både Skolverket och förskollärarna anser är rimligt för att kunna bedriva god undervisning.
Det finns också svensk forskning som visar på de positiva effekter som små klasser kan medföra – bland annat har man kunnat se att individer som gått i mindre klasser i grundskolan har bättre självförtroende och uthållighet, högre studieresultat och till och med högre lön i vuxen ålder.
Utbildningsnämnden kommer behöva hitta nya lösningar framöver för att kunna skapa en flexibel verksamhet som klarar av både uppgångar och nedgångar i barnantal i kommunen. Detta kommer kräva gott strategiskt arbete och en prioritering av kommunens kärnverksamhet. Att istället spara in drygt 55 miljoner under 2024 på Utbildningsnämnden, som Borgerlig samverkan och Sverigedemokraterna beslutat att göra, är inget annat än en illa riktad besparing som försvårar denna omställning.