Ändå förråder vi och politikerna dom mest av allt genom att som present ge en klimatkatastrof

Jag hoppades att vi tillsammans skulle bygga en bättre värld för våra barn. Men i stället tycks hela klimatkrisen och utarmningen av arter och biologisk mångfald hos många politiker ha förvandlats till en fråga om bara kärnkraft och laddstolpar för dyra, tunga och mycket resurskrävande elfordon. 

Politiker kan inte påstå att dom inte vet. Redan i regeringsformens andra paragraf står nämligen; ”Det allmänna ska främja en hållbar utveckling som leder till en god miljö för nuvarande och kommande generationer.” Det är lönlöst att förneka att vi inte förstått allvaret med den rådande klimatkrisen eftersom (nästan alla) våra politiker i demokratisk ordning och dessutom i stort samförstånd så sent som 2017 beslutade anta en klimatlag. I lagen anges bland annat att ”Regeringen ska bedriva ett klimatpolitiskt arbete som syftar till att förhindra farlig störning i klimatsystemet”. Det klimatpolitiska arbetet ska vara ”inriktat på att minska utsläppen av koldioxid och andra växthusgaser”. Dessutom ska det hela vila på ”vetenskaplig grund”. 

Såväl grundlag som klimatlag anger hur regeringen ska arbeta i klimatfrågan.
Detta oavsett partifärg och oavsett vad bibeltolkare, astrologer, dieseldyrkare eller allmänna internetsurfare och tyckare anser.
Ändå har väldigt lite hänt i klimatpolitiken. Och nu går det plötsligt bakåt orsakat av nya regeringen. Alltid är det annat som anses viktigare att prioritera. Priset vid pump. Elpris i hus. Priset på flygbiljetterna. När man hör politiker tala får man nästan intrycket av att vi i Sverige skulle vara mer illa ute än den sönderbombade befolkningen i Ukraina eller svältande i Somalia eller översvämningsdrabbade i bland annat Bangladesh och Pakistan.

Dessutom klagas det på när förtvivlade klimataktivister, oftast unga, i ren desperation och trots risk för såväl allmänhetens förakt som böter och fängelse, limmar fast sig vid vägar eller flygplatser i sina försök att få oss andra att förstå allvaret. Aktivisterna bryter ibland mot lagar, vilket ju inte är ok, men i själva verket är det även både den förra och nuvarande regering som bryter mot den grundlag och den klimatlag de själva beslutat. Och det är ju ännu värre! Att vara aktiv brukar ju vara positivt. Men att vara aktivist för något bra uppfattas negativt.

För egen del önskar jag att politiker ska ta nödvändiga beslut för att begränsa uppvärmningen av planeten. Inte dalta och ta populistiska icke långsiktigt hållbara beslut för att få röster och en bra lön och makt. Ge företagen bra regler för en grön omställning. 
Ge människor incitament att ställa om till ett fossilfritt samhälle i stället för kortsiktiga subventioner som gör att vi fastnar i gamla mönster som snabbt måste ändras och fasas ut.

Klimatkrisen kan och får inte reduceras till en vänster- eller högerfråga. Vi vet att vi gör fel, våra politiker vet det. Forskare vet. EU vet. IPCC:s rapporter visar det. Professor Johan Rockström likaså. FN:s generalsekreterare Antonio Guterres vädjar förtvivlad på klimatmötet i Egypten till bra beslut. Men kortsiktiga vinstintressen begränsar möjligheterna. Tro inte att det blir billigare att hantera kommande katastrofer och klimatflyktingar och matbrist om beslut dröjer. Ingen önskar innerst inne, oavsett om man är höger eller vänster, en mörk framtid för vår vackra planet och våra barn och barnbarn.