Ska vi klara matförsörjningen i framtiden behöver jordbruket väga tyngre och ges en större roll i svensk politik.

Många bedömare drar slutsatsen att länderna i Norden kommer bli minst negativt påverkade av det förändrade klimatet, vilket inte på något sätt innebär att vi kan dra en lättnadens suck. Tvärtom om måste vi anpassa oss till och hantera de klimatförändringar som förutspås.

Vi har sett flera utspel där globala miljöproblem direkt överförs till svenska förhållanden, vilket är en direkt felaktig tolkning. De senaste 30 åren har vi i Sverige gjort stora förändringar i både djurproduktion och odling för att minska vår miljöpåverkan. Många av åtgärderna har samtidigt minskat det svenska lantbrukets konkurrenskraft, vilket lett till lägre produktion och större behov av importerad mat.

Men om nu Sverige är ett av de länder i världen som blir minst negativt påverkat av det förändrade klimatet och vi samtidigt är ett av Europas mest matimporterande länder, kan man fundera över hur vår livsmedelsberedskap egentligen ser ut? Trots att vi haft en brett politiskt antagen livsmedelsstrategi i fyra år ser vi inga stora tecken på att svensk livsmedelsproduktion ökar, snarare tvärtom.

Sveriges och Östergötlands bönder vill och kan odla mer vegetabilier för medvetna och betalningsvilliga konsumenter. Vi bönder har dock inte lyxen att bortse från det faktum att en stor del av vår mark av olika biologiska och praktiska skäl inte kan leverera dessa råvaror och att moder natur ger oss stora variationer i kvalité som långt ifrån alltid passar till livsmedelsindustrin och humankonsumtion. Vi kommer behöva nyttja all vår jordbruksmark i Sverige. Därför behövs också en djurhållning som ger oss förutsättningar till kretslopp, för växtnäring och möjligheter att nyttja livsmedelsindustrins restprodukter och alla de grödor som inte klarar kvalitetskraven för industrin, men även nyttjar gräsmarkerna till att producera högvärdiga livsmedelsråvaror. Djuren är en given del av vårt hållbara lantbruk. 

Med IPCC rapporten som stöd ser vi att Sverige har ett ansvar att producera mera mat, inte bara till oss själva utan även till andra som i klimatförändringens spår kommer få det svårare att antingen producera egen mat, eller som idag exportera till oss. För att producera mer behöver samhället ta tydligare ställning för jordbruket. Matproduktionen behöver väga tyngre än andra allmänintressen både juridiskt och i praktiken, exempelvis i frågan om byggnation på åkermark. På gårdsnivå behöver lantbrukaren få bättre lönsamhet för att klara de framtidsutmaningar vi ser, så som den viktiga energiomställningen. Detta måste ske genom en värdekedja som i högre grad delar med sig av kundens betalningsvilja tillbaka till gården, mera transparens i kedjan och mindre fokus på lägsta pris. 

Vi är hoppfulla att det än så länge går att vända trenden för svensk matproduktion. Om vi vill. Glöm aldrig att om all världens livsmedel hade producerats på samma sätt som i det svenska jordbruket, hade vi varit väldigt många år närmare uppsatta utsläppsmål.