Arbetet med att göra heltid som norm har pågått sedan 2016. Heltidsresan, ett partsgemensamt arbete skapat av Kommunal och Sveriges kommuner och regioner (SKR), har haft tre övergripande målsättningar:
• nya medarbetare anställs på heltid och ska arbeta heltid
• deltidsanställda ska erbjudas en heltidsanställning och deltidsanställda ska motiveras att arbeta heltid
• heltidsanställda som arbetar deltid ska arbeta heltid.
Att ställa om från en deltidsorganisation till en heltidsorganisation är ett utmanade arbete men avkastningen innebär bättre kontinuitet och kvalitet i verksamheterna, lättare att rekrytera till tjänster och tar vara på den kompetens som redan finns hos befintlig personal.
Inte minst är omställningen till heltid som norm en viktig jämställdhetsfråga. Det är ingen naturlag att det är kvinnodominerade yrken som ska jobba deltid. Heltid som norm är inte en fråga som kan bockas av när en viss procentsats av anställda är heltidsanställda. Heltid blir norm när personal kan jobba heltid och får jobba heltid.
Det kanske verkar harmlöst att låta enstaka individer anställas på andra sysselsättningsgrader än heltid, men det är det inte.
Beslutet innebär att återigen öppna upp för märkliga anställningar på vad som verkar vara slumpartade siffror, som 67.3 procents sysselsättningsgrad eller andra påklistrade tillfälliga lösningar. Det här vet vi av erfarenhet innebär stora konsekvenser för verksamheter och medlemmarnas möjlighet till egen försörjning.
Det enorma kompetensförsörjningsbehovet inom offentlig sektor blir inte mindre av att folk tvingas arbeta deltid.
Borgerlig Samverkan försvarar beslutet med att de i stället vill återgå till kollektivavtalets skrivningar. Kollektivavtalet är golvet, inte taket. Det finns inga hinder från Kommunals sida att fortsätta med den särskilda handlingsplanen, som innebar att personal anställs på heltid. I stället ska nu chefer besluta vad som är en rimlig procentsats att arbeta på utifrån ständigt krympande budgetramar. Medlemmarna i Kommunal förväntas axla ansvaret för ekonomiska prioriteringar som omöjliggör heltidsarbete.
Det här är enbart ett politiskt beslut. Det handlar inte om att värna om varken arbetstagarnas arbetsmiljö eller möjlighet till dräglig försörjning. Det handlar inte om valfrihet, då man redan idag har möjlighet att gå ner till deltid men behålla sin heltidstjänst i botten.
Det handlar om ett aktivt val som görs där styrande partier prioriterar bort heltid som norm.
Varför vill Borgerlig Samverkan återinföra deltidstvång när Norrköpings kommun och Kommunal har arbetat hårt för att heltidsarbete ska innebära heltid och inget annat?