Lördagen den 9 september arrangerar ett flertal kyrkor i Norrköping ekumenisk ”missionsdag” i S:t Olai kyrka. Mission är i sig inget konstigt, enligt kyrkoordningen är mission en av Svenska kyrkans grundläggande uppgifter.

Men en av talarna under dagen är Olof Edsinger som bland annat gjort sig känd som kristen opinionsbildare mot HBTQI-personers rättigheter. Han skriver: ”Samkönat sex är under vår värdighet som Guds avbilder – som människor är vi skapade för något annat – att använda våra kroppar på ett sätt som strider mot skaparens ursprungstanke innebär en förnedring också av oss själva”. (Världen idag, 2022-12-08). 

Olof Edsinger har varit redaktör för antologin Bekänn färg (Apologia förlag) som tar avstånd från utlevd homosexualitet. I våras kom hans bok Farliga för fienden (Livets Ords förlag) som enligt förlaget handlar om hur andlig krigföring bäst kan praktiseras. Kapitlen heter sådant som: ”Onda andars närvaro i våra liv” och ”Demoniska fästen och territoriella andemakter”. I boken beskrivs hur läsaren ska hantera ”demoniserade individer” och hur ”demonernas egenskaper” kan röjas. Priderörelsen framställs som ett demoniskt problem. Så sent som i maj i år firades regnbågsmässa i S:t Olai kyrka, där Edsinger nu ska hålla sitt föredrag med rubriken ”Den andliga verkligheten”. 

På missionsdagens hemsida beskrivs föredraget handla om ”olika former av andeväsen” bland annat ”demoner”, vilka beskrivs ”leva i uppror mot sin skapares vilja”. Det är dessutom annonserat på Svenska kyrkans hemsida.

I våras gjorde jag en studie i psykoterapi vid Psykologiska institutionen på Stockholms universitet om psykoterapeutiskt arbete med personer som har upplevt kristet religiöst förtryck i frikyrklig hederskultur. Det psykiska lidandet kan många gånger vara stort bland dem som valt att lämna den frireligiösa uppväxtens karismatiska rörelser på grund av just sådana läror som den Olof Edsinger saluför i S:t Olai kyrka på lördag. 

Teologin som Olof Edsinger företräder får unga HBTQI-personer att reducera sina liv in i skavande heteronormativa arrangemang. Den trånga idévärld som utgör prisma för hur sexualitetsfrågorna tolkas innebär ett reellt lidande för många som växer upp i rörelserna.

I den karismatiska föreställningsvärld som är representerad i Edsingers bok, är man kallad att delta i striden mot ondskans krafter. Änglar och demoner ses i första hand inte som metaforiska bilder utan som realiteter i striden, en teologi vars idévärld traderas från barnsben och som ofta leder till stor rädsla. Den kan också bidra till en utveckling av en osund brådmogen religiös identitetsbildning, i vilken vikten av den personliga omvändelsen kan vara särskilt belastande. Debattartiklar som den här kan tolkas inom ramen för en attack från djävulen för att förstöra helgens religiösa missionsverksamhet.

Det står givetvis kyrkorna i Norrköping fritt att inbjuda vem de vill till sina ekumeniska missionsdagar. Men det är problematiskt att Svenska kyrkan som medarrangörer inte bara lånar sig till en teologi som motverkar den värdegrund man i sin övriga verksamhet ger uttryck åt, exempelvis på East Pride, utan genom att upplåta lokaler och predikstol gör sig till megafon för den pentekostala världsbildens demonologi. Svenska kyrkan bidrar därmed indirekt till en teologi som i förlängningen kan skada människor psykiskt.

Min fråga till kyrkoherde Katarina Wändahl är därför hur trovärdigheten i kyrkans mål, att medverka till att Norrköping blir en bra plats att leva på för alla, står sig med en predikant i hennes predikstol med en tydlig homofobisk agenda som håller föredrag utifrån en idévärld om andlig krigföring?

Fotnot: Erik Lundström har skrivit uppsatsen "Den blomstertid nu kommer? Psykoterapeuters syn på arbetet med patienter som har upplevt kristet religiöst förtryck i kristen hederskultur" Stockholms universitet.

https://www.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2:1768608