Replik

”Svamparna spelar en nyckelroll i mångfalden” NT 11/2

"Det tar hundratusentals år att sluta kretsloppet” NT 9/2 

"Säg ja till Skogens möjligheter i Östergötland" NT 16/1.

Tack för era beskrivningar och frågeställningar om koldioxidutsläpp, biologisk mångfald och skonsamma brukningsmetoder. Jag håller med Björn Esping, att ”Den tiden har vi inte” gällande kretslopp av långsiktigt bindande av koldioxid. 

Vi har inte tid att vänta på att klimatkrisen ska lösas. Alla måste hjälpas åt och se möjligheter. Det krävs beteendeförändringar hos alla, om vi ska lyckas. Vi skogsägare är ju också människor och om ni läser forskning (Svanstedt, 2012) vad vi anser viktigast i våra skogar, så handlar det just om sociala värden och biologisk mångfald. 

Vi välkomnar taxonomin, men det kommer innebära mycket byråkrati för oss skogsägare. Faktum är att i vårt skogsägande, så bedriver vi även ett företag och vi har ett ansvar att se till så att det inte blir röda siffror i bokföringen. 

Skogen har aldrig varit viktigare än nu. Den behövs för oss människor om vi ska kunna skapa ett hållbart samhälle. Ett utvecklat familjeskogsbruk med långsiktig virkesproduktion med biologisk mångfald och naturhänsyn är en del av nycklarna, tror jag. Vi ska ju bygga mer i trä och ta tillvara på alla delar i denna process för att skapa klimatsmarta produkter och hållbara lösningar. Jag håller med Ann Björkman om att vi behöver se över vår konsumtion av såväl energi och råvaror. Skogen ska räcka till mycket och vi behöver skapa balans i samtliga delar, såsom friluftsliv, jakt, fiske, upplevelser, biologisk mångfald, rent vatten, förnybar energi och råvaror. 

Våra produkter gör skillnad till att bli ett mer återvinningsbart och cirkulärt samhälle och det innebär förändringar för oss alla. I framtiden kommer till exempel inte toalettpapper vara en självklarhet i våra hushåll. 

Vi behöver en mer nyanserad debatt och strategiska långsiktiga lösningar om vi ska lösa klimatkrisen och skapa ett mer hållbart samhälle. Hållbarhet handlar om miljö, sociala och ekonomiska frågor i en föränderlig värld.

70 procent av Sveriges yta är täckt av skog. En vision inför framtiden utifrån regeringens rapport är att ”Sverige är ett föregångsland inom hållbart skogsbruk och samhällsutveckling. Värdeskapande tillväxt ökar i Sverige, samtidigt som Sveriges roll och bidrag till global, hållbar utveckling ökar. Vi är en liten nation, men ett stort skogsland” (Internationella skogsfrågor, 2016). 

Jag håller med Ann Björkman att vi skogsägare behöver mer skonsamma brukningsmetoder och det implementerar vi gärna. Vi behöver dock utgå från forskning och beprövad erfarenhet, för att vara säkra i våra beslut. Tidigare generationers kompetens och erfarenhet ska vi se till att förvalta på ett klokt sätt. Skogen har långa omloppstider och vi vill ju arbeta på ett sätt som håller utifrån ett helhetsperspektiv, för flera generationer framåt, samtidigt som vi behöver anpassa oss och förändra. Vi värnar ju om en levande landsbygd och önskar ju att nästa generation ska få förutsättningar att förvalta och bruka våra skogar, vilket till exempel innebär att underhålla skogsbilvägar, som också har betydelse för samhällsmedborgare och vår allemansrätt, i syfte att skapa tillgänglighet till svampskogen eller sommarstugan. 

Skogen behöver inte oss, men jag är övertygad att vi utifrån flera perspektiv är beroende av den för vårt välmående, utveckling och ett hållbart samhälle.

Jag håller med Lena Ek, besök gärna någon lokal skogsgård och i dialog med skogsägaren tala om skogens nytta och hur våra industrier fungerar. Vi lyssnar gärna och tar gärna emot konstruktiva förslag på hur man kan tänka annorlunda. 

Vi i Södra är en innovativ kooperation och företag, som präglas av småländska Astrid Lindgren och Pippi Långstrump, vilket innebär ett growth mindset; ”Det här har jag inte gjort ännu, så det klarar jag säkert”. Engagerade medarbetare och medlemmar, som samarbetar för att sprida kunskap i utmanande lärprocesser är en framgångsfaktor i vår organisation.