I det här fallet genom en massa nya sommarhus på en liten ö, Bergön, längst ute i ytterskärgården – mer än 100 hus, över sju tusen kvadratmeter, tre sex-sju våningars tornhus med mera Långt över en miljon av våra skattepengar har bland annat via EU gått till diverse arkitektkonsulter och massor av tid har kommunala tjänstepersoner satt av, och därför inte kunnat lägga tid på annat. Länsstyrelsen har redan sagt nej men Söderköpings tjänstemän har ännu ej gett upp detta stolleprov utan ska nu tydligen försöka prova igen.
Tänk om alla de lokala entreprenörer som sedan länge bedriver verksamhet i det här området med försäljning och förädling av lokala produkter, guidning, gårdsbutiker, uthyrningar, serveringar, båtskjutsar, byggnadsverksamhet fått frågan vad de kunnat göra med en miljon i utvecklingsmedel för att expandera, marknadsföra och anställa. Tänk om EU pengarna läste sina egna policydokument om lokalt engagemang och hållbarhet. Tänk om...
För mig personligen är redan idag en levande skärgård att veta att man sannolikt hittar någon att prata med på byvägen även om det är en vardag i november; att se grannen åka linjetrafik till jobbet och den andre grannen jobba på distans via internet; att höra nöjda turister som vill komma tillbaka; att se hur de lokala entreprenörerna inom turismen samarbetar och anställer fler; att se hur de fritidsboende knyts tätare till det sociala livet året runt; att höra flitiga skärgårdsbönders motorsågar i röjningen av hagmarkerna för bete, biologisk mångfald och upplevelser...
På längre sikt är för mig en levande skärgård ett landskap med friska vatten och levande kulturlandskap där allt fler är bofasta och arbetar med många olika saker, inklusive turism. Det här stämmer också med miljömålet om levande kust och skärgård som talar om: biologisk mångfald, upplevelsevärden, natur- och kulturvärden, näringar och hållbar utveckling.
Som professor emeritus med inriktning mot friluftsliv och naturturism, liksom åretruntboende i skärgården och skattebetalare i Söderköpings kommun så hoppas jag att man slutar kasta in offentliga resurser i försöken till någon sorts gigantisk luftlandsättning av en massa sommarhus på en liten holme i ytterskärgården. I stället hoppas jag att man ägnar skattemedel och tjänstemannatid åt destinationsutveckling av S:t Anna skärgård genom att stötta nu verksamma lokala entreprenörer med tillstånd, infrastruktur och marknadsföring.