Utvecklingen inom jämställdhet går för långsamt

Det går framåt, men än har Östergötland långt till jämställda bolagsstyrelser.

Förutom det uppenbara att kvinnor och män ska ha samma möjligheter till karriär, personlig utveckling och inflytande i näringslivet, visar forskning att jämställda styrelser med externa ledamöter leder till bättre utveckling och lönsamhet i bolaget, skriver Emma Meijer, projektledare för 100-listan tillsammans med Simon Helmér och Karin Ljungmark-Malmström från Östsvenska Handelskammaren.

Förutom det uppenbara att kvinnor och män ska ha samma möjligheter till karriär, personlig utveckling och inflytande i näringslivet, visar forskning att jämställda styrelser med externa ledamöter leder till bättre utveckling och lönsamhet i bolaget, skriver Emma Meijer, projektledare för 100-listan tillsammans med Simon Helmér och Karin Ljungmark-Malmström från Östsvenska Handelskammaren.

Foto: Henrik Jonsson

Debatt2021-12-13 13:30
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

I år firar Sverige 100 år av demokrati. Vid det första jämställda valet 1921 anade nog få att det skulle dröja ett århundrade innan en kvinna skulle utses till statsminister. Oavsett politisk hemvist är det betydelsefullt att Sveriges nya regeringschef heter Magdalena Andersson. Listan på namn som innehaft posten tidigare börjar med Louis De Geer 1876 och går via Per-Albin, Tage, Torbjörn, Olof, Fredrik och Göran med flera tills den landar på Stefan. Inte färre än 33 män föregår Magdalena. Trots att vi i Sverige ofta ser oss som förebilder gällande jämställdhet är vi långt ifrån först i världen (sist i Norden) att utse en kvinna till statsminister. 

En annan mansdominerande roll är den som ledamot i en bolagsstyrelse. Andelen kvinnor ökar, men takten är långsam. På nationell nivå är, enligt stiftelsen Allbright, andelen i dagsläget 35 procent. Inom ramen för 100-listan, ett initiativ och nätverk för ökad kompetens och fler kvinnor i styrelserummen, undersöks varje år statusen i de östgötska bolagen. Dessvärre kan vi konstatera att vår region ligger efter, även om det också här går sakta framåt. 

Bolagsstyrelserna i de 200 största bolagen i Östergötland har granskats. I dessa är andelen kvinnor 23 procent. De större bolagen är något mer jämställda än de mindre. Har det då någon betydelse? Ja, förutom det uppenbara att kvinnor och män ska ha samma möjligheter till karriär, personlig utveckling och inflytande i näringslivet, visar forskning att jämställda styrelser med externa ledamöter leder till bättre utveckling och lönsamhet i bolaget. 

Fler kvinnor i ledande positioner ger flera positiva effekter, individuella, ekonomiska och samhällsmässiga. Det behövs fler förebilder som visar vägen, gärna in till styrelserummen. Fler kvinnor behöver gå en styrelseutbildning och tillgängliggöra sin kompetens för bolagsstyrelserna. En kvinna som ordförande har också visat sig vara ett framgångsrecept för att locka fler kvinnor till styrelsen. Detsamma gäller om bolagets vd är kvinna. 100-listans rapport visar att bolag med en kvinna som vd har 40 procent andel kvinnor i styrelsen, medan motsvarande siffra för bolag med en man som vd är 20 procent. Mönstret kan naturligtvis tyda på att fler kvinnor i styrelserummen leder till att också fler kvinnor utses till vd. I dagsläget har emellertid blott 13 procent av bolagen i Östergötland har en kvinna som vd. 

Vi förespråkar inte kvotering. Tvärtom är det ett problem när kön går före kompetens, vilket varit fallet under decennier. Nu börjar vi se en utveckling där kvinnornas kvalifikationer värderas jämlikt med männens. Vi ska uppmärksamma de små framstegen, men utvecklingen går för sakta. Det får inte ta 100 år innan vi ser jämställda styrelserum.