Köttbiten på grillen, sommarblommorna i blomlådan och virket till trädäcket där sommarlediga njuter av semesterlugnet har alla sitt ursprung i en ladugård, en växtodling eller ett skogsbruk. Företag inom gröna näringar producerar och odlar det många tar för självklart i vardagen.

I Östergötland finns 251 företag som är medlemmar i Gröna arbetsgivare. En av de största utmaningarna för dessa företag är att hitta medarbetare och många är beroende av utländsk arbetskraft. Hela sju av tio medlemsföretag hos Gröna arbetsgivare har svårt eller mycket svårt att rekrytera. Nya regler för arbetskraftsinvandring kommer att göra det ännu svårare.

Den 1 november höjdes försörjningskravet och är nu 28 480 kronor per månad för utländsk arbetskraft från länder utanför EU. Upp till 80 procent av de anställda inom viktiga yrkesgrupper hos de gröna näringarna har en kollektivavtalad lön som ligger under den nivån. Från en dag till en annan måste en lantbrukare som har en medarbetare från ett land utanför EU höja lönen med uppåt tjugo procent för att klara golvet.

Det nya förslag som regeringen skickat ut på remiss om att ytterligare höja lönegolvet till medianlönen, för närvarande 35 600 kronor per månad, kommer dra åt snaran ytterligare. Förslaget har lett till massiv kritik från såväl näringsliv som arbetsmarknadens parter.

Utan medarbetare med rätt kompetens riskerar de ofta små företag som föder upp djur, odlar mat och brukar skogen, få sämre lönsamhet och i värsta fall behöva göra nedskärningar eller lägga ned verksamheten. Att höja lönegolvet till en nivå långt över kollektivavtalad lönenivå inom branschen hotar därmed både livsmedelsproduktionen, konkurrenskraften samt den svenska modellen där arbetsmarknadens parter är de som förhandlar löner.

I stället för att göra det svårare för företag inom de gröna näringarna att hitta kompetent arbetskraft, bör regeringen vila tryggt i att den svenska arbetsmarknadsmodellen skapar rättvisa villkor och löner, oavsett om du är svensk medborgare eller arbetskraftsinvandrare.

Om regeringen trots kritiken går vidare med att ytterligare höja lönegolvet för utländsk arbetskraft måste de besluta om ett generellt undantag från lönekravet för gröna näringar. Det krävs för att säkerställa att gröna företag även fortsättningsvis ska kunna utveckla svensk livsmedelsproduktion och skogsbruk.