Ta inte ifrån oss framtidstro och hopp i Söderköping

Barn- och utbildningsnämndens majoritetsbeslut i Söderköping, beträffande de högskoleförberedande programmen på Nyströmska skolan, är dramatiskt, skriver Björn Grip (V), andre ersättare i kommunfullmäktige Söderköping.

Beträffande Nyströmska undrar vi om man faktiskt utnyttjat alla möjligheter till att åstadkomma en ekonomi i balans. Får att åstadkomma detta krävs antingen neddragningar eller att hitta nya finansieringskällor, skriver Björn Grip (V).

Beträffande Nyströmska undrar vi om man faktiskt utnyttjat alla möjligheter till att åstadkomma en ekonomi i balans. Får att åstadkomma detta krävs antingen neddragningar eller att hitta nya finansieringskällor, skriver Björn Grip (V).

Foto: Patrik Selsfors

Debatt2024-04-05 05:00
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Det innebär en resignation och kapitulation när det gäller en mindre kommuns möjlighet att bidra till en bra framtid för den yngre generationen.

Nyströmska startades under 1990-talet av driftiga skolledare och lärare med stöd av förutseende politiker. Med utgångspunkt i teoretiska program byggde man upp skolan successivt. Efter hand tillskapades såväl lärhögskolecentrum som lärlingsprogram som gjorde att kommunen kunde erbjuda ett brett utbildningsutbud. 

Om den nuvarande majoriteten – moderater och socialdemokrater, med stöd av sverigedemokrater – vidhåller sitt beslut, innebär det risker för att en positiv utveckling av kommunen avbryts. Bilden av Söderköping som en bra utbildningskommun solkas. Den attraktion som kommunen har idag, såväl för barnfamiljer som lärare och näringsliv, riskerar att gå förlorad. 

Vi ska inte förneka att kommunen befinner sig i ett besvärligt ekonomiskt läge, något som i och för sig gäller för många kommuner. Att så är fallet innebär i och för sig att trycket på regeringen att bevilja ökade statsbidrag till kommunsektorn kommer att vara stort. För vår kommun gäller det att överbrygga de år med höga kostnader till följd av pensionsskulder och att orka finansiera den verksamhet som gör att människor faktiskt söker sig till vår kommun under dessa besvärliga år.

Beträffande Nyströmska undrar vi om man faktiskt utnyttjat alla möjligheter till att åstadkomma en ekonomi i balans. Får att åstadkomma detta krävs antingen neddragningar eller att hitta nya finansieringskällor. 

När det gäller det sistnämnda kan man undra om alla möjligheter uttömts. Har t ex möjligheterna att erbjuda uppdragsutbildning och därigenom få ytterligare intäkter verkligen undersökts? I en lågkonjunktur som idag, där företag är försiktiga och bromsar in, brukar det vara klokt att skapa möjligheter för vidareutbildning för sina anställda i stället för att varsla. Har verkligen kommunens utbildningsansvariga undersökt dessa möjligheter?

Oavsett vilket handlar det om uthållighet och att överbrygga en kostnadspuckel som vi kan se slutet på. I sista hand får man se till att skjuta till skattemedel under denna puckel som tar slut om ett par år.

Sammanfattningsvis; att inte orka med detta innebär stora risker för bilden av kommunen som en ambitiös utbildningskommun. Konsekvensen av detta är minskad framtidstro och lägre attraktionskraft.