Myndighetens arbete är av yttersta vikt för vårt land och måste få kosta för att fungera så bra som möjligt. Samtidigt utmärker sig våra svenska häkten och anstalter inom EU/EES genom en tre gånger så hög kostnad för förvaring av intagna än genomsnittet av medlemsländerna.
Enligt Kriminalvårdens siffror för 2020 kostar en intagen i häkte 3 132 kr och i anstalt 3 198 kr om dagen. Europarådet gjorde en studie 2017 över kostnaderna för 47 europeiska länders fängelseanstalter.
Resultatet av studien visade att ett genomsnitt av alla länder hade ca 1 000 kr i dygnskostnad per intagen. I våra grannländer Danmark, Finland, Island och Tyskland visade sig kostnaden vara ungefär hälften av Sveriges.
Är det rimligt att intagna i Sverige kostar så mycket mer jämfört med våra närmaste grannländer och resten av EU? Kanske, men troligtvis inte. Detta skulle behöva utredas så snart som möjligt.
Och vad sänder detta för signaler? En risk finns att personer som hamnat snett i samhället överväger att begå kriminalitet. Riskerna för rättsliga påföljder väger inte upp mot vinsterna.
Det gynnar en kriminell livsstil att risken för fängelsestraff medför en bekväm vardag på anstalterna. Vidare riskerar också Sverige att fortsätta attrahera utländsk brottslighet.
Mycket inbrott sker till exempel idag av organiserade ligor från andra länder. Det är naivt att tro att de som är yrkeskriminella inte väger riskerna mot våra låga straff och höga standard på anstalterna när de planerar sin brottsliga verksamhet i Sverige.
Ett kännbart straff innebär att samhället tydligt fördömer brottsliga handlingar. Detta medför en ökad moral för alla människor i samhället. Genom lägre budget per intagen kan vi istället satsa mer på brottsförebyggande åtgärder som fler poliser, fler säkerhetsvakter och framför allt ökat antal platser på anstalter.
Det måste bli svårare att vara yrkeskriminell eller tillhöra den organiserade brottsligheten. Alla brottsliga handlingar måste få kännbara konsekvenser så att gärningarna sonas inte bara gentemot staten utan också mot brottsoffren, deras anhöriga och samhället som helhet.
Källhänvisningar:
https://wp.unil.ch/space/files/2017/04/SPACE_I_2015_FinalReport_161215_REV170425.pdf