Kommunerna betalar så låga löner att det är svårt för ensamstående vårdbiträden att klara sig på en genomsnittlig heltidslön. En femtedel av Kommunals medlemmar i kommuner och regioner har, enligt facket, löner under 25 000 kronor, en lön det knappt går att leva på. Enligt KA:s årliga lönekoll är vårdbiträde det yrke inom Kommunal med lägst medellön i landet, strax under 26 000 kronor.
I Norrköpings kommun har vårdbiträden en medellön på 24 500 kr per månad. Det är bara 18 kommuner av 290 som betalar lägre löner. Av Östergötlands 13 kommuner, är det bara 3 kommuner som betalar lägre löner än Norrköping. I Boxholm har vårdbiträden en medellön på drygt 29 200 kr per månad, 4700 mer per månad, 90 km från Norrköping.
Bland de yrkesgrupper som är anställda av kommunen är vårdbiträden alltså den som får sämst betalt.
Inte nog med att lönerna är alltför låga, dessutom värdesätter inte Norrköpings kommun de anställda som är utbildade vårdbiträden.
I dagens läge, kan vem som helst, utan utbildning och utan att kunna svenska för att klara sitt arbete, få en anställning och tituleras vårdbiträde. Inte heller kontrolleras om dessa personer är pålitliga eller lämpade för att hjälpa de äldre människor som är i behov av stöd i sin vardag.
Varför ska någon då utbilda sig till vårdbiträde?
Kvartetten har sedan länge behandlat yrkesgruppen vårdbiträden som ett integrationsverktyg, en andra klassens yrkesgrupp som får nöja sig med svältlön.
Kvartetten satsar på att öka antalet undersköterskor för att kunna ersätta vårdbiträdena, i den tro att det kommer att förbättra och effektivisera äldreomsorgen.
Vård- och omsorgsnämnden har dessutom i sin uppdragsplan som mål, sedan flera år tillbaka, att antalet undersköterskor ska öka för att möta framtidens kompetensförsörjning.
Men verkligheten visar sig vara en annan. Yrkesgruppen vårdbiträde är den enda yrkesgrupp inom vård-och omsorgsyrken, som har ökat i antal mellan 2019 och 2023, från 300 stycken till 410 stycken, en ökning med drygt 36%. Kommunen anställer dessutom 35 visstidsanställda och 980 timanställda vårdbiträden. Det gör vårdbiträden till den största yrkesgruppen, i antal, som arbetar för kommunen.
Antalet undersköterskor har däremot minskat under samma tidsperiod från 1600 stycken till 1200 stycken, en minskning med 25% och minskade ytterligare 2024 med 112 personer. Detta visar att vårdbiträden har en växande roll inom vård och omsorg. Tillsammans med undersköterskorna utgör de stommen i verksamheten.
Kontinuitet är mycket viktigt för en verksamhet, både för effektiviteten, för personalen och för brukarna. Tyvärr är personalomsättningen av vårdbiträden högst i kommunen(13,4%) Genomsnittet för kommunen ligger på 10,7% och undersköterskorna ligger på 9%.
Både den låga statusen och den skrämmande låga lönenivån är, anser Sverigedemokraterna, bidragande orsaker till den höga personalomsättning som yrkesgruppen vårdbiträde har.
Om kommunen vill säkra kompetensförsörjningen, behålla och rekrytera fler kvalificerade medarbetare inom äldreomsorgen, måste övriga partier ändra sin inställning gentemot vårdbiträdena.
Kommunen måste skilja mellan utbildade och inte utbildade vårdbiträden. Höja lönen kraftigt för utbildade vårdbiträde, höja deras status och erkänna vilken viktig funktion de har för äldre i behov av stöd.
Sverigedemokraterna tänker fortsätta driva frågan tills de andra partierna i fullmäktige inser hur pass viktig den är för framtidens kompetensförsörjning inom vård och omsorg.
Florian Aranda
Ledamot och gruppledare i Vård- och omsorgsnämnden för Sverigedemokraterna
Thomas Svensson
Ersättare i vård- och omsorgsnämnden för Sverigedemokraterna
Båda Norrköpings kommun