Sverige är illa rustat för kriser

Översvämningar, skogsbränder, terroristattacker, krig, kärnvapenövningar, kärnvapenhot, flyktingkris, pandemi – några exempel på händelser som drabbat Sverige och vårt direkta närområde de senaste dryga sju åren.

Arkivbild. Översvämningen i Gävle i augusti 2021.

Arkivbild. Översvämningen i Gävle i augusti 2021.

Foto: Fredrik Sandberg/TT

Debatt2021-08-29 15:00
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Val 2022

Många har insett hur sårbart vårt samhälle är för kriser, och även om en del har gjorts av regeringspartierna för att höja vår krisberedskap de senaste sju åren, anser vi det är långt ifrån tillräckligt.

Här vill vi Moderater göra mer för krisberedskapen genom att förbättra och förenkla för det offentliga, men även utnyttja möjligheterna hos näringslivet. Vi vill verka för en modern och långsiktigt hållbar krisberedskapsmodell i samarbete med näringslivet i syfte att åstadkomma effektivare krisberedskap – även på regional och lokal nivå.

Regeringen har låtit utreda näringslivets betydelse för totalförsvaret (“Näringslivets roll inom totalförsvaret”, SOU 2019 51). Utredningen beskriver många bra aspekter, men har stora brister i sitt slutbetänkande med få konkreta förslag på åtgärder. Vi vill se över dessa brister, och föreslå konkreta åtgärder för näringslivets roll inom totalförsvaret, avseende nya samverkansformer på regional och lokal nivå.

I Försvarsbeslutet 2020 beskrivs också inriktningen att näringslivet ska involveras i att säkerställa de viktigaste samhällsfunktionerna. Detta vill vi konkretisera så att det kan utföras så att det stärker krisberedskapen närmast individen. I samband med detta vill vi också se över hur även utlandsägda företag kan ingå i krisberedskapsplaneringen.

Pandemin visade tydligt på Sveriges bristande försörjningsberedskap. Kommuner och regioner fick snabbt sätta upp delvis nya organisationer och försöka upphandla så basala saker som skyddshandskar, visir och munskydd för att försörja sjukvården och omsorgen, samtidigt som hela världen försökte köpa samma saker.

Vi vill utveckla en avtalsmodell som kan erbjudas för offentliga myndigheters samverkan med näringslivet avseende krisberedskap för att underlätta offentligas möjligheter att upphandla och avtala försörjningstrygghet med näringslivet. Vi vill även se över hur näringslivet kan stöttas och återgäldas för att bidra till Svensk försörjnings- och krisberedskap.

Vi har lärt oss att det är kostsamt och tar tid att återuppbygga krisberedskap när man en gång dragit ner på den. I Finland finansieras krisberedskapen av en fond utanför statsbudgeten, och den hanteras av myndigheten och näringslivet i samverkan. Detta har skapat en långsiktighet i krisberedskapen som överlevt regeringsskiften, statsbudgetar och ned- och uppgångar i omvärldssituationen. Därför vill vi analysera möjligheten för en Svensk långsiktig finansieringsmodell utanför statsbudgeten som kan säkra vår grundläggande försörjningstrygghet och krisberedskap på lång sikt.

Myndigheter, kommuner, länsstyrelser och regionerna gör ett fantastiskt jobb för att återta vår krisberedskap på olika nivåer, men den politik regeringen fört har inte gett de bästa förutsättningarna, och framför allt har inte näringslivets förmåga tillvaratagits. Vi vill skapa förutsättningar för att mer aktivt involvera även privata företag i Sverige i återuppbyggnaden av vår krisberedskap – och göra det här och nu. Med moderat politik kan det offentliga och näringslivet ges bättre förutsättningar för att tillsammans bygga upp och säkra en långsiktigt hållbar och modern krisberedskap.

Östgötamoderaternas Krisberedskapsgrupp

Joanna Sjölander, Frans Unosson, Torbjörn Pettersson, Peter Karlsson, Olga Ackerfors & Johan Rutfors