Att betande djur ger en rik natur och är viktiga för den biologiska mångfalden är nog de flesta överens om. Betande djur är också ett måste för att hålla landskapet öppet. Som de säger i reklamen: Öppna landskap går inte att importera!
Många betesmarker går inte att odla på, utan antingen betas de eller så växer de igen. På våra artrika betesmarker kan bara djur hålla dessa marker öppna. Hälften av Sveriges jordbruksmark lämpar sig heller inte för annat än att odla vall (gräs). Det är därför ett bra användande av vårt landskap att odla vall där det är lämpligt och sedan ta hand om köttet och mjölken från de djur som ätit gräset.
När det gäller klimatpåverkan så står sig svensk livsmedelsproduktion bra i jämförelse med andra OECD-länder. Vi har låga kväveöverskott på vår jordbruksmark. Det är den viktigaste faktorn för att hålla ner markavgången av lustgas, som är jordbrukets dominerande växthusgas.
Kor befinner sig i mitten av en konflikt mellan klimatet och den biologiska mångfalden. Kons matsmältning orsakar betydande utsläpp av klimatgaser och kor brukar pekas ut som stora klimatbovar. Urban Emanuelsson, professor vid Sveriges Lantbruksuniversitet, säger att "det är orättvist mot korna. Får de bara beta så gör de så stor nytta för den biologiska mångfalden att det väger upp för pruttarna. Problemet är om de bara står inomhus och äter importerat foder, då gör de ingen nytta alls".
Det är lagkrav på att svenska djur ska ut på bete och när det gäller foder så har 95 procent av allt foder som svenska djur äter odlats i Sverige, oftast i närheten. Då borde slutsatsen vara att de positiva effekterna med våra kor överväger de negativa! Vi måste också tänka på att det finns en stark koppling mellan mjölk- och köttproduktion i Sverige. Inom EU är svenskar bland dem som dricker mest mjölk. För att en mjölkko ska ge mjölk måste hon föda en kalv varje år. De kalvar som inte blir nya mjölkkor föds upp till slakt. Även mjölkkorna slaktas när de mjölkat klart efter 5-6 år.
Kött från mjölkkor och deras kalvar ger 35-50 procent lägre utsläpp av klimatgaser jämfört med ren nötköttsproduktion. Orsaken är att mjölkkorna producerar både kött och mjölk och att deras klimatpåverkan fördelas lika mellan mjölken och köttet. Man kan alltså säga att 70 procent av allt nötkött är en ”bieffekt” från mjölkproduktionen (kossor och tjurkalvar som slaktas).
Om det nu hade varit så att kon var ett stort miljöproblem så borde väl miljöproblemen minskat eftersom antalet kor har minskat i Sverige? Det fanns som flest kor i Sverige under 1930-talet, runt 1 900 000 kor. 2011 fanns det runt 550 000 kor. Istället för att diskutera om kon är en miljöbov eller inte så borde vi lyfta diskussionen till att handla om svenskt kontra importerat kött. Vår import av kött innebar utsläpp av växthusgaser på cirka 2,7 miljoner ton koldioxid år 2005, troligtvis mer idag.
Vi kan gärna äta mindre kött per vecka, men ät bara svenskt!