Svamparna spelar en nyckelroll i mångfalden

För några veckor sedan skrev Lena Ek, ordförande i Södra skogsägarna på den här sidan för att övertyga oss om att skogsägarna bryr sig om klimat och biologisk mångfald.

Debatt 11 februari 2022 07:30
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Replik

"Säg ja till skogens möjligheter i Östergötland" NT 16/1

Många människors skepsis till kalhyggen förklarade hon med att de tycker det ser skräpigt ut. Jag, som praktiskt taget dagligen rör mig ute i skogen, vill klargöra att mitt och många andras motstånd mot den brukningsmetoden absolut inte handlar om det, utan att vi värnar om just klimat och biologisk mångfald. 

Skogsnäringen har protesterat högljutt mot en del av den statistik som ingick i SVT:s Vetenskapens världs serie om skogen. Jag tänker inte ge mig in i den debatten. Jag konstaterar dock att företrädare för skogsnäringen tiger om den forskning, som visar att kalhyggen läcker koldioxid - studier som presenterades i programserien. 

 

Lena Ek framhåller att lingon och blåbärsris, örter och lövträd efter ett par år återkommer på kalhyggena. Det stämmer förvisso och gläder en skogsvandrare som mig. Det hon dock glömmer är att merparten av den biologiska mångfalden försiggår under jorden. Där spelar svampar en nyckelroll, vilket senare tids forskning visat prov på. 

Där finns svampar som lever i symbios med trädens rötter och bidrar till att träden växer, skyddar dem mot påfrestningar som torka mm. Det finns svampar som har en roll i nedbrytning och omhändertagande av dött, organiskt material och bidrar till att minska utsläppet i atmosfären. Dessa svampar visar sig vid studier ha svårt att återkoloniseras efter att markberedare bearbetat jorden innan plantering.

 

Det finns också svampar som är skadliga för träd till exempel rottickan, som efter granbarkborren, utgör ett av de största hoten mot granarna. Rottickan växer snabbt till i de stubbar som blir kvar på hyggena och sprids sedan med sporer. Ett problem som borde oroa skogsägarna. 

 

Jag önskar och hoppas att fler skogsägare väljer de mer skonsamma brukningsmetoder, som några i både Tyskland och Sverige återgått till och varit nöjda med även ur ekonomisk synvinkel. Invändningen från skogsindustrin blir att det krävs så mycket träråvara för omställningen till ett fossilfritt samhälle att produktiviteten måste sättas först. Detta argument liksom debatten om elpriser, kärnkraft mm sätter fingret på att det inte räcker med en omställning till andra tekniker utan att större delen av befolkningen i den rikare delen av världen måste minska sin konsumtion av såväl energi som råvaror. 

Jag menar att det är fullt möjligt utan försämrad livskvalitet - tvärtom kan större fokus på mindre resurskrävande aktiviteter ge ökad tillfredsställelse, enligt min erfarenhet. Källor: Vetenskapens värld SVT, Svamparnas förunderliga liv, bok av Anders Dahlberg och Anna Froster.


 
 
 
 
 
 

Ämnen du kan följa