Men det gäller inte alla. När många nu återgår till ett mer normalt julfirande kommer den ofrivilliga ensamheten att kännas större än någonsin för andra. Förra julen hade vi åtminstone det gemensamt att vi var ensamma tillsammans.
Vi människor är sociala varelser. Vi behöver gemenskap och behovet att ingå i en grupp är inpräglat i vårt DNA. Att bli utesluten från gruppen är å andra sidan en signal om att livet är hotat. Hela vårt biologiska system signalerar fara.
Under pandemin minskade antalet självmord, vilket kan bero just på att det mitt under en kris finns en känsla av gemenskap. När den omedelbara krisen är över finns risk att antalet självmord istället ökar. Vi vet att pandemins konsekvenser med närståendes dödsfall, arbetslöshet och ekonomisk osäkerhet är riskfaktorer. Det gäller särskilt för grupper som redan innan krisen hade en tuff situation. Medan många nu steg för steg är på väg tillbaka till det liv de hade före pandemin, upplever andra att de är kvar i ”lock down” och ensamma på riktigt.
Vetskapen om att många självmord – även ett vanligt år – begås direkt efter jul och nyår gör oss oroliga. Den ofrivilliga ensamheten kan om möjligt bli extra påtaglig i år.
Det finns tyvärr inget vaccin mot ensamhet, men att välkomna fler in i gemenskapen gör stor skillnad. Omtanke skapar tillhörighet och hjälper vårt biologiska system att signalera att faran om uteslutning är över. Det finns någon som hör och ser mig, som undrar hur jag har det och som har tid att lyssna.
Här kommer några råd i advent till dig som medmänniska:
Att göra något för våra medmänniskor hjälper andra, men det får samtidigt oss själva att må bättre. Vilka har du inte hört av dig till på länge? Vem kan du ringa redan idag?
Det krävs ofta väldigt lite för att få andra att må bättre. Le mot den du möter på en promenad, säg något snällt, knacka på hos din granne, ta en fika med en familjemedlem.
Digitala plattformar är en bra lösning – även efter restriktionerna – om ni inte kan träffas fysiskt. Att bli inbjuden till ett digitalt glöggmingel kan betyda mycket för den som är ensam.
Att agera och våga fråga är två viktiga saker om du misstänker att någon i din närhet mår dåligt. Att visa att du finns där kan göra all skillnad i världen!
Fundera över vem som behöver en vänlig hälsning, din närvaro och omtanke – och hör av dig. Det kan rädda liv.