Idag exporterar vi mycket el, men användningen kommer att öka väsentligt genom elbilar, fossilfri stålframställning mm. För framtiden behöver vi därför mer elproduktion. Som helhet behöver den vara planerbar, väderoberoende och med tanke på klimatet kan den inte baseras på fossila drivmedel.
Somliga tror att det är kärnkraft som är lösningen på detta, men att uppdatera de avställda kärnkraftverken, så att de uppfyller dagens säkerhetskrav är alldeles för dyrbart och att bygga nya kärnkraftverk tar för lång tid och är också för dyrbart.
Men kärnkraft är också en högriskverksamhet med svåra olösta ekologiska och ekonomiska problem. Krig, olyckor och sabotage kan medföra oöverskådliga skador med tusentals döda och sjuka som följd. Kärnkraftens säkerhetsproblem nämns väldigt lite i svensk debatt idag. Detta trots att Europas största kärnkraftsanläggning i Zaporizjzja idag är ockuperad av rysk militär, som använder området som en skyddad bas under sin terrorinvasion av Ukraina.
Kärnkraftens allra största problem är dessutom långt ifrån löst. Det finns idag över 400 kärnkraftverk i drift i 38 länder. Men ingenstans finns slutförvar för kärnkraftens högaktiva avfall. Det högaktiva avfallet måste ju hållas avskilt i hundratusentals år, så av förståeliga skäl finns ingen lösning som bygger på beprövad erfarenhet. Det svenska kärnkraftsprogrammet beräknas behöva lagra 12 000 ton högaktivt avfall.
Frankrike är världens mest kärnkraftsberoende nation. Kärnkraften står för 70 procent av landets elproduktion. Frankrike har också länge varit Europas främsta exportör av el. Numera har Frankrike stora problem med sin kärnkraft och tvingas nu köpa el av andra länder, medan Sverige är det land i Europa som exporterar mest el.
De franska problemen med kärnkraften beror på det torra vädret. Det låga vattenståndet i floderna räcker inte för kärnkraftverkens kylbehov. Kärnkraften kan endast leverera halva sin maximala eleffekt. Kärnkraftens påstådda planerbarhet är alltså beroende av vädret! När klimatet inte längre är stabilt minskar kärnkraftens reglerbarhet. Kärnkraft är också så dyrbar att bygga att den inte är lönsam att användas som reservkraftkälla.
Vad vi behöver är elproduktion som är planerbar, väderoberoende och med låga risker för människor och miljö. Den ska inte lämna giftiga avfallsberg till kommande generationer och inte avge växthusgaser till atmosfären. Solpaneler och vindkraftverk är beprövad och konkurrenskraftig teknik som kompletterat med lämplig energilagring uppfyller alla dessa krav. Väderoberoendet kan skapas genom energilagring som balanserar variationerna i produktionen.
Detta kan ske genom batterier, superkondensatorer, kinetisk energi, lägesenergi och vätgas. Utveckling och framställning av lagring har tagit fart på många områden, särskilt i och med att vätgas behövs för produktion av hybritstål. Vid underskott av elproduktion kan reservel framställas med bränsleceller ur vätgas.
Eftersom bränsleceller kan utformas även för metandrift bör också mera biogas produceras och tas tillvara och inte slösas bort genom fackling vid reningsverk. Att trygga elförsörjningen genom sol-, vind-, och energilagring är mycket mera, miljöanpassat, säkrare och tryggare än kärnkraft. Redan på kort sikt är det också mera ekonomiskt. På lång sikt är det oerhört mycket mera lönsamt, både ekonomiskt, ekologiskt, socialt och strategiskt.