Spara på kulturen förbättrar inte kommunens ekonomi

I den pågående debatten om kulturens framtid och betydelse för Norrköping vill jag bidra med lite fakta.

Kommunalskatten är orimligt hög och förhindrar säkerligen inflyttning av personer med hög inkomst från exempelvis Stockholm, skriver Lars Skoglund. Arkivbild.

Kommunalskatten är orimligt hög och förhindrar säkerligen inflyttning av personer med hög inkomst från exempelvis Stockholm, skriver Lars Skoglund. Arkivbild.

Foto: Sara Segraeus

Debatt2023-09-04 19:00
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Kommunens kostnader för sina verksamheter utgör cirka 9,6 miljarder kronor (9600 000 000 kronor) Av dessa går cirka 68 miljoner (68 000 000 kronor) till Scenkonst Öst, som Norrköpings kommuns bidrag till Östgötateatern, Norrköpings Symfoniorkester, Östgötamusiken och Ung Scen öst. 

Symfoniorkesterns del av detta utgörs av cirka 33,5 miljoner (direkta kostnader för orkestern samt del av administration.)

Sammantaget innebär det att kommunen avsätter 0,71 procent av sin budget till Scenkonst Öst och av det går cirka 0,35 procent till Symfoniorkestern. Med det som bakgrund blir det ganska uppenbart att en reducering av kulturens kostnader mycket marginellt påverkar kommunens ekonomi.

Personligen ser jag också att kommunen måste effektivisera och minska sina kostnader och öka sina intäkter. Kommunalskatten är orimligt hög och förhindrar säkerligen inflyttning av personer med hög inkomst från exempelvis Stockholm. 

För att lösa detta måste ett gediget långsiktigt arbete med att genomlysa och förbättra förvaltningars och kommunbolagens arbetsprocesser, flöden och rutiner genomföras. Detta måste göras av berörd personal och inte av den politiska ledningen. Utifrån mina egna erfarenheter vet jag att här finns mycket som kan förbättras och effektiviseras utan att åstadkomma stora försämringar i den kommunala verksamheten. 

Så att fokusera så mycket på kulturen och dess kostnader framstår som en avancerad strategisk felsatsning, om syftet är att förbättra ekonomin. Om syftet är något annat så framstår det hela ännu mera felaktigt.

Avslutningsvis måste noteras att den ekonomiska effekten av att sälja kommunala fastigheter i princip alltid blir en dålig ekonomisk affär.  Detta har med all tydlighet nyligen redovisats i media.

En engångssumma får man in, som snabbt brukar förbrukas och de löpande årliga kostnaderna (hyran) kommer med stor sannolikhet att öka. Privata fastighetsägare lever på att göra vinst, och det får man utgå ifrån som helt naturligt.

Fotnot: Det ekonomiska underlaget för uppgifterna i debattartikeln är hämtat från Norrköpings kommun och Scenkonst Öst.