Felaktigheter som att Louis De Geer (LDG) byggdes enbart för Symfoniorkestern, att det finns giltiga samverkansavtal mellan kommunen och Symfoniorkestern och att Symfoniorkestern inte kommer att ha en plats i Norrköping om en privat aktör får möjlighet att överta och driva kommunens konsert- och kongressanläggning.
Låt mig påminna om följande;
1/ Det pågår i dagsläget ett arbete för att se hur kommunens invånare och näringsliv kan få en större nytta av den anläggning som idag ägs av alla oss medborgare. Nytta i form av både verksamhet och kapital.
Arbetet har fokuserat på att utreda förutsättningarna för en avyttring av hela eller delar av Louis De Geer men också på det kommunala bolagets affärsidé och affärsmodell. När arbetet är klart kan det innebära att ett förslag till försäljning av bolaget Louis De Geer inklusive eller exklusive fastigheter läggs fram.
Men då ska analysen visa att detta är fördelaktigt för kommunens invånare. Annars kommer förslaget vara att anläggningen ska vara kvar i kommunens regi och att kommunen måste ta ett större ansvar än tidigare att utveckla bolaget Louis De Geer och investera i fastigheterna. Oavsett resultat; vi kommer alltid och genom olika juridiska avtal kunna garantera Scenkonstbolaget och därmed Symfoniorkestern fortsatt tillgång till nuvarande lokaler.
2/ Under utredningen har vi konstaterat att det saknas giltiga avtal för Scenkonstbolaget avseende deras nyttjanderätt till konsert- och kongressanläggningen och den nyttjanderätt Louis De Geer har.
Det avtal som numera är ogiltigt var tecknat mellan kommunstyrelsen och Norrköpings Symfoniorkester och mellan kommunstyrelsen och Louis De Geer och signerades 2006. Därmed behöver en ny överenskommelse arbetas fram. Detta ska vi göra i dialog med samtliga ägare av scenkonstbolaget men också med scenkonstbolaget. Vår förhoppning är att bolagets ledning är konstruktiva i den dialogen.
Förutom ett giltigt samverkansavtal så saknas också avtal runt Symfoniorkesterns totala finansiering. I analysen kan vi konstatera att Norrköpings kommun sedan länge betalat betydligt mer, än övriga ägare, till Scenkonstbolaget.
Den överskjutande delen har belastat Norrköpings invånare utan skriftliga avtal och har byggt på handskakningar och muntliga överenskommelser. Så anser inte vi att man ska sköta en kommun. Vårt utgångsläge är att Norrköping inte ska betala mer än den procentuella del som kommunen äger i scenkonstbolaget.
3/ Vi vill se tydligare krav från hela ägarkonstellationen på en högre självfinansieringsgrad för Symfoniorkestern. Det innebär att den här delen av Scenkonstbolaget måste attrahera fler besökare än vad den gör idag och därmed erbjuda en produkt som fler människor är beredda att betala för.
Avslutningsvis; det finns ett argument jag ser återkommande i debatten. Det handlar om hur mycket Symfoniorkestern bidrar till Norrköpings skatteintäkter genom turistekonomiska effekter.
Jag har i sommar tagit del av debattartiklar som hävdar att näringslivet och därmed Norrköpings skattebetalare tjänar stora pengar på alla de besökare som kommer från övriga Sverige eller tillreser internationellt för att ta del av Symfoniorkesterns utbud.
Jag ser fram emot att de som lyfter fram detta i debatten återkommer med relevanta siffror på dessa intäkter. När sådana fakta finns att tillgå ska vi givetvis ta med det i vårt fortsatta arbete med att utveckla både Louis De Geer och Norrköping i sin helhet.