Cirka 400 barn i Söderköping har eller har haft negativa upplevelser av att en förälder dricker mycket. Ibland, periodvis eller hela tiden. Dricker så mycket att barnets liv och utveckling hotas. Barnet lär sig att vuxna sviker. Barnet har svårt att koncentrera sig på skolarbete. Barnet vill/får inte ta hem kompisar längre. Barnet måste lova att inte berätta för någon utanför familjen. Barnet har ont i magen i skolan varje fredag. Ett barn som har högre risk för suicid och att bli kriminell. Ett barn som oftare ser eller utsätts för våld.

Kommunens revision har uppmärksammat er politiker om barn som av flera skäl är utsatta. Fokus 2020 var psykisk ohälsa. Behovet av en väl fungerande samverkan internt men också i samverkan med regionen lyftes fram. Alkoholproblem i familjen har även det en betydande omfattning. 400 barn i Söderköping motsvarar 320 000 på nationell nivå. Elevhälsan bekräftar att kommunen har svårt att bryta igenom barnets tystnadsmur, som byggs av skam och av rädsla för vad som ska hända föräldern. Barnet lever också i föreställningen att det är så bara i deras familj och ofta att det är deras fel eftersom föräldern lägger skulden utanför sig själv, bl.a. på barnet.
 

Socialtjänstlagen (Kap 5 § 1) och Barnkonventionen är båda tydliga i vilket ansvar kommunen har för barn i familjer med alkoholproblem. Ni ska inte bara upptäcka de här barnen och ge dem stöd. Ni ska förebygga så att framtidens barn inte behöver hamna i samma situation. Men det förutsätter att ni sätter alkoholen på den politiska agendan och debatterar öppet alkoholens effekter på individer och samhälle. Att det är svårt att bryta tystnadsmuren räcker inte som ursäkt. Ni ska vara bäst! Ni ska vara barnens försvarsadvokater och riddare!