Med ett extremt mörkt år bakom oss med arbetsplatsolyckor som har fått förfärliga konsekvenser blir det än mer tydligt att många insatser behöver göras i abetsmiljöarbetet, inte minst från politiskt håll.
Företagshälsovården har en central roll i arbetsmiljöarbetet på våra arbetsplatser, bland annat genom att upptäcka, förebygga och minimera risker i arbetsmiljön. Detta skapar i sin tur bättre förutsättningar för ett långt, hållbart och säkert arbetsliv utan olyckor, skador och dödsfall.
Företagshälsovården bidrar också till att förebygga ohälsa, främja hälsa och skapa goda och säkra arbetsplatser. Företagshälsovården är således en viktig pusselbit i arbetet att göra medarbetarna trygga och friska.
I Regeringens arbetsmiljöstrategi för 2021–2025 betonas företagshälsovårdens viktiga roll och vilka förutsättningar som förutsätts för att den ska fungera, bland annat en ”god kompetensförsörjning, hög kvalitet och ett ändamålsenligt regelverk”. I dag är dock branschens kompetensförsörjning allt annat än god. Av drygt 1 100 läkare med specialistkompetens i arbetsmedicin/företagshälsovård (så kallade företagsläkare) är närmare 900 över 65 år.
Tidigare hade Arbetslivsinstitutet samordningsansvar för utbildningen. Historiskt har staten säkerställt organisering och finansiering för all företagshälsovårdsutbildning. När Arbetslivsinstitutet lades ned 2007 upphörde detta. Trots vackra ord om företagshälsovårdens viktiga uppgift, har varken den förra eller den nuvarande regeringen vidtagit några åtgärder för att säkerställa företagshälsovårdens kompetens.
Under många års tid har kompetensfrågan inom företagshälsovården utretts och beretts av myndigheter och departement. Budskapet från dessa utredningar är tydligt: Företagshälsovårdens kompetenskris är akut och behöver politisk handlingskraft för att lösas. Det krävs både finansiering av utbildningen och ett samlat utbildningsuppdrag.
Efter närmare två decennier av utredningar finns ett konkret förslag på bordet. Nyligen slutredovisade Myndigheten för arbetsmiljökunskap en utredning om företagshälsovårdens kompetensförsörjning. Myndigheten föreslår Försäkringskassan som lämplig instans som huvudman för utbildningsfrågor som berör företagsläkare. Slutredovisningen har också lämnat förslag på en kostnadskalkyl för utbildningsuppdraget.
Vi välkomnar dessa förslag och vill mot bakgrund av dessa ge politiken två uppmaningar för att lösa branschens kompetenskris:
- Utse Försäkringskassan som huvudman för företagsläkarutbildningen nu Sveriges Företagshälsor delar Mynaks bedömning att Försäkringskassan bör vara den myndighet som kan ta ansvar som huvudman för utbildningen av tilläggsspecialiteten arbetsmedicin (företagsläkare). Företagshälsovården och myndigheten har redan idag ett brett samarbete som inkluderar alltifrån stöd till arbetsgivare och hantering av sjukfrånvaro till att arbeta fram väl underbyggda underlag för att bedöma sjukdomsfall och fatta beslut angående ersättning och rehabiliteringsinsatser. Ett utvecklat utbildningsuppdrag skulle således gynna såväl arbetsgivare och medarbetare som Försäkringskassan.
- Prioritera frågan och avsätt resurser. Nu är det upp till bevis för politikerna, i synnerhet regeringen, att visa politisk handlingskraft och ledarskap för att prioritera frågan och avsätta resurser i syfte att säkerställa långsiktig finansiering av företagsläkarutbildningen.
Företagshälsovården vill vara en ansvarstagande part i arbetet att skapa trygga arbetsplatser och hålla medarbetare friska. Om politikerna delar den ambitionen är det hög tid att de också förverkligar de förslag, baserade på Mynaks slutredovisning, som har presenterats för ansvarig minister.