Att ta reda på alla förutsättningar krävs enligt den lagstadgade demokratiska planeringen genom detaljplan.
Konstmuséet invigdes 1946 och ritades av stadsarkitekten Kurt von Schmalensee. Norrköpings muséum är nationellt känt för sina rika samlingar av svensk 1900-talskonst. Även Skulpturparken är av nationell klass med femton skulpturer av namn som Carl Eldh, Eric Grate, Bror Hjort, Arne Jones och Carl Milles. Skulpturparken tillkom genom att byggmästare Sture Gidlund testamenterade medel 1955 och parken med flera skulpturer stod klar 1960. Parken ritades av stadsträdgårdsmästare Stig Hellerström och är klassad som av stort kulturhistoriskt värde av kommunen.
Parken är ett fint exempel på den funktionalistiska parkstilen som nådde sin höjdpunkt i slutet av 1950-talet. Stig Hellerström har här lyckats kondensera många av stilelementen. Det är enligt min mening den bästa park han ritade under de cirka fyrtio år han var verksam i Norrköping.
Den funktionalistiska parkstilen är sparsmakad med förenklad men stark arkitektur. Grunden är att marken modelleras för att skapa ett tydligt rum. Skulpturparkens inre rum ges av de distinkt skulpterade grässlänterna runt det nedsänkta rummet (stiltypiska motivet Sunken Garden). Det yttre rummet definieras av det vinklade muséets fasader och trädgårdstadens vackra exteriör längs Alreiksgatan. På fjärde sidan ges kontakt med Vasaparken under träddungens kronor (stilelementet Det öppna rummet). Inom denna ram har skulpturerna placerats medvetet i samråd med konstnärerna som en del av det konstnärliga verket. Den stiltypiska sittplatsen vid bassängen med naturstensplattor och den enkla men effektfulla perennrabatten fullbordar kompositionen.
Det höga kulturvärdet är tillräckligt skäl att bevara Skulpturparken. Till det kommer det stora ekologiska och sociala värdet av en uppvuxen park i centrala staden. Vårt behov av grönska i staden har påvisats av aktuell forskning som nödvändig för vår fysiska och psykiska hälsa och vårt välbefinnande. Det skyddade läget söder om museibyggnaden är perfekt för evenemang som konserter och teater eller som rofylld avkoppling. Som komplement bör entrésidan av muséet utvecklas som en attraktiv plats för folkliv istället för dominerad av bilgator.