Ska ni köpa tillbaka Marviken och starta kärnkraftverk?

I oktober 1979 var det premiär för Tage Danielssons monolog om sannolikhet.

I oktober 1979 var det premiär för Tage Danielssons monolog om sannolikhet. Miljöpartisterna Bengt Cete och Robert Nordman har tagit avstamp i den i sin debattartikel om dagens diskussion kring vindkraft och kärnkraft.

I oktober 1979 var det premiär för Tage Danielssons monolog om sannolikhet. Miljöpartisterna Bengt Cete och Robert Nordman har tagit avstamp i den i sin debattartikel om dagens diskussion kring vindkraft och kärnkraft.

Foto: Foto: Ragnhild Haarstad / SvD / TT

Debatt2021-11-17 08:45
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Det verkar idag som om de som bestämde sig för att det var så otroligt osannolikt att en kärnkraftsolycka som i Harrisburg kunde inträffa, att de av bara farten kommit fram till att Tjernobyl inte heller kunde hända. Om det mot förmodan vore så att sådana olyckor inträffat, vilket ju är osannolikt, så skulle åtminstone inte någon som den i Fukushima kunna inträffa.

Detta osannolika sätt att förhålla sig till sannolikhet spökar till och med i den lokala debatten i vår region. Det tar sig bland annat uttryck i att många verkar tycka att det är osannolikt att vindkraft kan bidra till elförsörjningen i landet. De över femton procent som vindkraften står för är nog helt enkelt inte sant. Sannolikheten att vindkraften, som är beroende av att det blåser någonstans i landet, kan stå för annat än en försumbar del är alltså osannolikt låg verkar de resonera. Vi får gissa att de håller det för sannolikt att om det är vindstilla där de själva är, så är det också vindstilla i hela resten av landet och även ute till havs. 



Påfallande många av de som är mot vindkraft kastar alltså, inte helt osannolikt, sina blickar mot kärnkraften istället. Då inträffar förstås något så sannolikt som att några miljöpartister lite försynt undrar hur de tänker då? Ja, förutom frågan om det osannolika i att det som har hänt några gånger faktiskt har hänt så har vi vissa andra problem med kärnkraften. 

Vi menar att det inte är helt osannolikt att det finns mycket annan hantering av kärnkraft som är farligt i sig. Sannolikt tänker vi på sådant som avfallet, brytningen av uran, och sådant. Vi undrar då förstås om det finns genomtänkta svar på dessa frågor:

- Var vill de som förespråkar kärnkraft i Norrköpings kommun placera kärnkraften? På Händelö? Köpa tillbaka Marviken och bygga om till kärnkraftverk som den först var tänkt till? Kanske skulle det passa bra in nere vid hamnen, som kusin till gamla värmeverket? Eller kanske någonstans utanför tätorten?

- Vill de ordna med slutförvaring i vår kommun också, eller ska det skeppas vidare till någon annan kommun att ta hand om? 

- Vill de att kommunens skattebetalare går in med pengar i uppbyggnaden, och hur mycket skulle det då kosta? Eller vill de att det ska betalas via elräkningen?

- Vill de att vi ska ordna lokal brytning av uran? Det finns även i vår regions berggrund, så de som förespråkar kärnkraftens förträfflighet borde väl åtminstone ha ett svar på frågan?