I liknande lägen brukar ju du gödsla med ”populism” och ”längtan efter planekonomi”. Jag kanske gick lite för långt med ”fundamentalistisk” nyliberal, okej. Men i alla svar och kommentarer i pressen sedan valet i höstas, så verkar du reagera med ett slags ryggmärgsideologi. Privatisering! … Avreglering! … Oavsett hur tydliga alla misslyckanden har varit: skolan, sjukvården, äldreomsorgen, apoteken….
Men vi ska tala om kulturpolitik och tillgång till kultur. Det är bra att du ger en ”formel”, ett slags riktvärde där du tycker att kulturinstitutionernas egen finansiering borde ligga – 50 %, med Östgötatrafiken som ett slags mönster. Till det vill jag säga två saker: jag tycker att kravet på 50% egenfinansiering från Östgötatrafiken är alldeles för högt, det är för dyrt att resa kommunalt. För mig som bor i Kimstad, är det billigare att köra egen dieselbil än att åka med Östgötatrafiken när jag ska till Norrköping.
Det andra jag vill säga är att du gör en väldigt tendentiös ställa-mot-varandra-figur när du skriver: ”Jag vågar nog uttala mig om att fler medborgare anser kollektivtrafik vara viktigare än en symfoniorkester”. I det tonfallet anar jag ett kulturförakt. Kollektivtrafik kan man inte lägga ner, men – vips – ”en symfoniorkester” kan man slänga. Du måste vara försiktig, oavsett vilka politiska krafter du just nu tvingas regera med. Om de två begreppen skall ställas mot varandra så måste det väl i alla fall vara ett rikt kulturutbud kontra kollektivtrafik.
Vad som bekymrar mig mest av allt just nu är att kampen för bevarandet av ett rikt och djupt kulturutbud pressas till att bli en höger-vänster-debatt. Det finns (eller har i alla fall funnits) ett starkt förhållande till en bildningstradition inom ditt eget parti. Vart har den tagit vägen? I kulturinstitutionernas vänföreningar, som är mycket tydligt partipolitiskt obundna utförs ett fantastiskt arbete. Där finns ett vårdande av konstnärligt arbete, och en vilja att låta tillvaron bli rikare genom konstnärliga upplevelser. SON:s vänförening har klivit fram i debatten, men var är Konstmuseets, Östgötateaterns och Stadsmuseets vänföreningar?
Jag tycker inte att kulturens villkor är överordnade allt annat, men jag skulle önska att fler politiker var modiga, som Lars Eklund, tidigare politiker (KD) i Landstinget/Regionen, med ansvar för kulturen: det offentligas kärnuppgifter är Kultur, Vård, Skola och Omsorg. Och han nämnde alltid kulturen först.