Debatten rör egentligen två separata frågor, men de har klumpats ihop i debatten. Sverigedemokraternas besked är dock klart och tydligt: Symfoniorkestern är ett viktigt kulturarv och vi vill att den ska fortsätta bedriva verksamhet i Östergötland. Vi uppfattar att alla berörda aktörer och ägare är överens om detta. 

Debatten har kapats av en illvillig opposition som vill plocka politiska poäng på att göra en höna av en fjäder. Det är inte bra att oppositionspolitiker skapar oro genom att slänga sig med felaktigheter i syfte att svartmåla kommuner som står inför extremt svåra ekonomiska prioriteringar. 

Debatten under de senaste veckorna har bitvis varit hätsk, vulgär och full av övertoner från kulturvänstern, ja, rena antaganden och förutfattade meningar. Sådant för inte problemet närmare en lösning.

Vi skall ha kvar Norrköpings symfoniorkester. Linköpings symfoniorkester. Östergötlands symfoniorkester. Den är en viktig och omistlig del av vårt kulturarv. För oss Sverigedemokrater är kulturarvet viktigt. Därför vill vi försöka hitta en gemensam lösning som ger SON en fortsatt stabil grund att vila på. Norrköpings symfoniorkester skall förstås inte läggas ned, även om den inte kan bli lönsam. Det är faktiskt heller ingen ansvarig politiker som har den frågan på sin agenda. 

Symfoniorkestern ingår i bolaget Scenkonst Öst som ägs samt finansieras av Region Östergötland, Norrköping och Linköpings kommuner. Det är ett faktum att den kultur som tillgängliggörs genom Scenkonst Öst är kraftigt subventionerad med offentliga medel från ägarna. Det innebär i praktiken att skattemedel sätts av till kultur i stället för att gå till skola, sjukvård, äldreomsorg eller socialtjänst – sådant som till skillnad från kultur är en del av kommunernas och regionens kärnverksamhet. 

Politik handlar om prioriteringar och när ladorna börjar eka tomma är det vår skyldighet att prioritera offentliga medel. Det vore helt orimligt att ge våra medborgare försämrad vård eller skolgång för att vi vill prioritera teater eller en symfoniorkester. Detta betyder inte att kulturen ska stå utan resurser men det beskriver hur ansvarstagande politiker måste tänka när marginalerna i de kommunala och regionala budgetarna krymper.

I sammanhanget för Scenkonst Öst finns det tre ägare som gemensamt måste enas om en långsiktig och hållbar överenskommelse för verksamhetens finansiering. Det krävs förståelse för de tre huvudmännens respektive förutsättningar att lyfta fram kulturverksamheten tillsammans med övriga kommunala och regionala verksamheter. 

Symfoniorkestern är en viktig del av vårt kulturarv och den måste rymmas i vår budget. Men vi som är speciellt intresserade måste också förstå att vi kanske får dra ett extra strå till stacken framöver.

Frågan om SON:s framtid har nu ställts på sin spets och ytterst handlar det alltså om att den som verkligen vill behålla vår symfoniorkester till att börja med också måste vara beredd att göra en liten extra insats och lösa biljetter och abonnemang. Intäkterna är en otroligt viktig del av orkesterns finansiering och här har alla vi kulturintresserade ett stort ansvar. Men basen för verksamheten måste de tre huvudägarna enas om.