Vi minns alla när pandemin kom till Sverige och våra sårbarheter blottlades skoningslöst: det saknades lager med grundläggande sjukvårdsmaterial och verksamheter varit dåligt förberedda.
Så fick också många av dem svidande kritik av nyligen kommen rapport från Corona-kommissionen. Ansvaret delegerades från ytterst ansvariga politiker till ”experter”, som i sin tur fick bära ansvaret de egentligen inte har. Beredskapens grundläggande princip: hellre lite för mycket tidigt, än för lite och för sent, har inte tillämpats i Sverige under pandemin.
Den 24 februari 2022 har redan skrivits in i världshistorien som ett tragiskt datum. En härskare tar sig friheten att anfalla ett demokratiskt land. Omvärlden sluter upp kring Ukraina och hjälper med materiel, humanitär hjälp och ekonomiskt. Återigen ställs svensk beredskap inför ett prov. Denna gång kommer vårt land prövas hårdare. Det kommer återigen att handla om att ha koll på vem som gör vad och om förmågan att ställa om till nya behov. Men det kommer också att handla om vår livsmedelsförsörjning.
Ukraina är en av de största exportörerna av spannmål i världen. Dominerande i spannmålsexporten är korn, majs, vete och sojabönor. Exportvärdet av spannmål är nästan lika högt som värdet på landets största exportvara; stål. Oavsett hur utvecklingen kommer att se ut i Ukraina, så är det redan nu ett varningstecken att svenskt lantbruk i detta läge kanske producerar ännu mindre i år, för att man helt enkelt inte har råd eller inte vill ta risken.
Jordbrukets insatsvaror för matproduktion (utsäde, gödning, växtskyddsmedel) har skenat i pris, om de ens finns att få tag i. Skenande el- och bränslepriser har också bidragit till att allt fler bönder väljer att avveckla sina verksamheter, eftersom det inte lönar sig att producera livsmedel, så markerna har lagts i träda. Investeringar i svenskt lantbruk har tagit stopp, då stabil energiförsörjning inte kan utlovas.
Sverige måste återgå till att producera tillräckligt med egna livsmedelsvaror och sänka beroendet av omvärlden. Det har vi sagt länge, men nu är det akut med en egenförsörjning på 50% i rådande omvärldsläge. Så låt oss förändra det vi kan: skatten på el- och bränsle måste sänkas för att gynna egen livsmedelsproduktion!
På bara ett år har priset vid bensinmack ökat med över 60 % och det drabbar alla som behöver bilen i sin vardag. Men det drabbar oss framför allt när vi inte får mat på bordet för att jordbrukarna inte har råd med diesel medan staten tar in över 50% i skatt. Några akuta åtgärder vi vill se omedelbart är att:
Energiskatten sänks så att den når EU:s miniminivå under tre månader.
Sverige begär undantag från EU:s miniminivåer för bränsleskatterna för att under tre månader helt ta bort energiskatten på drivmedel.
Reduktionsplikten tillfälligt justeras. Moderaterna kommer att samla drivmedelsbolagen för att se hur vi kan ta frågan vidare.
Priset vid pump sänks med minst fem kronor per liter. Att öppna tanklocket ska inte behöva vara förenat med ångest.
Krisberedningsgruppen, Moderaterna Östergötland
Joanna Sjölander, Olja Ackerfors, Johan Rutfors, Peter Karlsson, Frans Unosson och Torbjörn Pettersson